Under det senaste året har flera vårdgivare visat intresse för kompetensstegar, i första hand för sjuksköterskor. De ska tydliggöra karriärvägar och möjlighet till kompetensutveckling, främst inom det kliniska vårdarbetet.

Vårdfokus har låtit Vårdförbundets 21 lokala ordföranden svara på en enkät, som visar att kompetensstegar finns eller är på gång i åtta regioner eller landsting. Det gäller i första hand storstadsområden som Stockholm, Västra Götaland och Skåne, men även glesbygdslän som Västernorrland och Jämtland samt en del kommuner.

Ingen koppling till lön i Skåne

Vårdförbundets lokala ordföranden är oroliga för att kompetensstegarna blir verkningslösa om de inte kopplas till konkreta kliniska tjänster och lön.

Region Skåne har förvisso infört ett lönepåslag och en studielön för de som specialistutbildar sig. Men i dokumentet från personalavdelningen står det att "kompetensstegen för sjuksköterskor är ett verktyg för att strukturera kompetensutvecklingen, inte ett verktyg för lönesättning."

Västra Götalandsregionens "karriärmodell" i sex nivåer är däremot kopplad till olika lönespann. En oerfaren och nyutbildad sjuksköterska startar på 23 500 kronor.

"Lägstanivån helt absurd"

För att nå nivå fem krävs minst en specialistutbildning och fem till åtta års erfarenhet. Arbetsuppgifterna innefattar exempelvis handledning av studenter på avancerad nivå och utvecklingsarbete. För detta erbjuds en lön på mellan 26 600 och 41 500 kronor.

– Lägstanivån är helt absurd, enligt mig ska man ha det redan som nyutbildad. Traditionellt sett betalar arbetsgivaren inte en krona mer än nödvändigt. Den taktiken har inte tjänat dem väl, det är dags att tänka om, säger Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet.

En levande modell

Men enligt Mira Vanhatapio, förhandlare på Västra Götalandsregionen, är lönespannet ett sätt att visualisera en tänkbar karriär.

– Jag håller det för högst osannolikt att man har den lönen efter en sådan karriär. I dag är lönerna sammanpressade, det här är ett sätt att illustrera hur spannet ökar för varje steg. Vi börjar så här, men det är möjlig att vi ändrar längre fram. Modellen kommer att vara levande och uppdateras årligen i samband med löneöversynen, säger hon.

Inget nytt med stegar

Den illvillige kan hävda att arbetsgivaren bara dammat av gammal skåpmat – i USA har kompetensstegar använts sedan 70-talet som ett sätt att värva, belöna och behålla sjuksköterskor i vården.

Göran Stiernstedt, nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, var själv med och skissade på några svenska kompetensstegar under 90-talet som mer eller mindre självdog. Varken då eller i dag ser han dem som lösningen med stort L. Att det ploppar upp nya varianter just nu beror enligt honom på sjukvårdskrisen.

– Rekryteringen och ekonomin fungerar uselt, då pratar man hellre om modeller och idéer än om lön. Samtidigt har arbetsgivarna länge betraktat personalen som en utbytbar massa. Det håller inte längre, vården blir allt mer specialiserad och kunskapstung. Man behöver rätt person på rätt plats, säger Göran Stiernstedt.

Läs hela Vårdfokus kartläggning om kompetensstegar genom att klicka här.