De senaste månaderna har det varit tufft för asylhälsan i Region Jämtland och Härjedalen att hålla jämna steg med att allt fler flyktingar anländer. Drygt 1 000 personer har inte kunnat kallas för den hälsoundersökning som ska erbjudas till alla nyanlända i Sverige.

–Vi väljer nu att gå in i så kallat stabsläge för att samla våra resurser  kring hälsoundersökningar och rusta oss för om det kommer ännu fler. Det påverkar inte övrig hälso-och sjukvård.Egentligen handlar det som att stärkt ledningsläge då vi samlar ansvariga inom området, ungefär som inför varje sommar, säger regiondirektören Björn Eriksson.

Stärkt samverkan

Stabsläget innebär att hälso-och sjukvården samordnar och stärker sina resurser och samarbetar med andra myndigheter. Varje vecka ska den särskilda ledningen som består av primärvårdschef, barnhälsovårdsläkare, smittskyddsläkare, asylhälsan och personal på vårdcentralerna träffas för att utvärdera dagsläget och planera långsiktigt.

Asylhälsan förstärks med två till tre distriktssjuksköterskor för att kunna beta av kön till hälsoundersökningarna på asylboenden och vårdcentraler, något som alla asylsökande enligt lag ska erbjudas. Enligt Björn Eriksson har det inte varit några problem att rekrytera personal till denna satsning. Det har funnits flera erfarna, pensionerade distriktssköterskor som gärna ställer upp.

Flyktingar hjälper till

Asylhälsan letar nu en lokal centralt i Östersund för att kunna ta emot flyktingar som inte bor på asylboende. Regionen planerar även för att ta hjälp i arbetet av flyktingar med vårdutbildningar som redan auskulterar i vården.

Vårdförbundets ordförande i regionen Barbro Englesson tycker att pensionerade distriktssköterskor kan vara en fungerande tillfällig lösning, men uttrycker samtidigt viss oro.

–Situationen för våra medlemmar i primärvården har varit pressad en längre tid och risken är att detta ökar belastningen ytterligare. Många sjuksköterskor har fått täcka upp för att det varit så svårt att rekrytera läkare, säger hon.

Enligt Folkhälsomyndigheten är risken för överföring av smittsamma sjukdomar till allmänheten mycket liten med dagens flyktingsituation.

–Det här handlar om att möta ett behov och se till att alla som behöver vård får det. Det kan till exempel handla om barn från Afghanistan, där vi vet att det finns en låg vaccinationstäckning. Sedan tycker jag att det är ett sätt att erbjuda en bra start här. Vi har en låg tillväxt i regionen och hoppas att flyktingarna vill stanna kvar, säger Björn Eriksson.