– Fast det är kanske mest för att jag inte gillar att ligga på stranden, säger Helena Johansson och skrattar.

Tillsammans med fyra andra sjuksköterskor och fem läkare i Östergötland flyger hon om ett par veckor till Nepal, för att under en veckas tid arbeta som volontär på ett så kallat health camp.

10 000 döda

Nepal, som i april i år drabbades av ett antal större jordbävningar, med 10 000 döda och tre gånger så många skadade som följd, tillhör ett av världens fattigaste länder. På grund av landets geografi och otillgängliga terräng är möjligheten att få vård näst intill omöjlig för många människor, speciellt på landsbygden.

Arkivbild: TT Jordbävningarna i Nepal krävde många offer. Arkivbild: TT

Uppskattningsvis 30 procent av dödsfallen i Nepal orsakas av smittsamma sjukdomar och barn och mödra-dödligheten är stor. I båda fallen som en följd av fattigdom, brist på näringsriktig mat och dåliga hygieniska förhållanden.

Volontärarbete vanligt

För att nå ut med vård till människor i landsbygden är hälsostationer som bemannas av frivillig vårdpersonal vanliga. På dessa arbetar inhemska sjuksköterskor och läkare gratis som volontärer. Ibland deltar även utländsk sjukvårdspersonal.

Specialistläkaren Malin Emgård på Linköpings akutmottagning har flera gånger varit i landet för att hjälpa till. Det är hon som har organiserat det team från Östergötland som Helena ska ingå i.

– När hon frågade om jag ville följa med blev jag genast intresserad, eftersom jag inte gjort något liknande tidigare. Jag ser fram emot att få hjälpa människor som inte har samma möjlighet till vård som vi här hemma i Sverige. Samtidigt ser jag det som en utmaning, säger Helena.

Stor förödelse efter jordbävningarna

Den 22 september bär det av, till en av byarna i det område som drabbades allra hårdast av jordbävningarna – Sindhupalchowk-distriktet i nordöstra Nepal, där mindre än en promille av husen står kvar efter naturkatastrofen.

Under de tre veckor som de stannar i Nepal ska Helena och de andra i teamet bo i tält ute i byarna. De måste själva ordna med toalett, kök, vatten och elektricitet. På hälsostationen kommer de att samarbeta med ett tjugotal inhemska läkare och sjuksköterskor.

Förutom att de reser på sina semestrar får de själva stå för alla kostnader. För egen del räknar Helena med att spendera cirka 15 000 kronor.

Resan och uppförandet av hälsostationen görs tillsammans med det privata universitetssjukhuset Kathmandu medical collage, som Linköpings universitet har ett mångårigt lärar- och studentutbyte tillsammans med.

– Det som ska bli intressant är att få möta problem som vi kanske tycker är små här hemma men som för fattiga människor kan innebära skillnaden mellan liv och död, säger Helena som tror att en stor del av arbetet kommer att bestå i att hjälpa människor med olika slags infektionssjukdomar och hudåkommor.

Kan bli fler resor

Utöver bedömningar, hälsokontroller och direkt sjukvårdande insatser har teamet även som mål att arbeta förebyggande. Bland annat genom undervisning om basal hälso- och sjukvård i skolor och genom att vidareutbilda de få hälsoarbetare som finns i området.

– En tanke med resan är också att se om det finns möjligheter att starta ett projekt så att liknande resor kan göras i framtiden, säger Helena.