Verksamhetschefen Bengt Eriksson tycker att händelsen är extrem. Han är ny på sin post men lägger sig ändå platt när Vårdfokus tar kontakt.

– Det som hänt är förfärande. Jag tar på mig ansvaret och ber om ursäkt. Vi ska göra allt för att det inte ska upprepas, säger Bengt Eriksson, verksamhetschef på akutkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Han syftar både på vad som hände på sjukhuset och på att det är först nu som Karolinska kommer att skicka in de svar som Patientnämnden, dit mamman gjorde en anmälan, har begärt in.

Sex timmar utan undersökning

Det var hösten 2010 som mamman och hennes då 8-årige son kom in med ambulans efter att mamman blivit så svårt slagen att hon var medvetslös. Sonen som blev vittne till misshandeln följde med. På väg till sjukhuset blev de lovade att ett traumateam och en kurator skulle ta hand om dem. Men det blev inte så.

Kvinnan fick ligga i sex timmar på akutkliniken utan att någon undersökte henne och det var först när hennes bror kom till sjukhuset vid halv tolv på natten och frågade varför inget hände, som vårdpersonalen berättade att de hade glömt bort henne och bad om ursäkt.

Sedan skickades kvinnan på grund av platsbrist som satellitpatient till öra-näsa-halskliniken. Då hade både traumateamet och kuratorn gått hem.

Dagen efter skickades kvinnan hem med kraftig hjärnskakning och fortfarande i chocktillstånd, skriver Patientnämnden som har upprättat ett så kallat principärende, något som är ovanligt.

– Det gör vi när en händelse är särskilt allvarlig. Det här fallet är ömmande både för mamman och barnet, säger Agneta Calleberg, jurist på Patientnämnden.

Har inte fått svar

I snart tre års tid har ärendet studsat mellan Karolinska och Patientnämnden i en omfattande skriftväxling, eftersom sjukhuset inte har svarat i tid och inte heller lämnat tillräckligt utförliga svar. "För att få in yttranden från Karolinska universitetssjukhuset har det krävts ett flertal påminnelser", skriver Patientnämnden.

Sjukhuset å sin sida hänvisar till att ansvaret legat på flera olika bord, att det var hög arbetsbelastning den aktuella dagen och platsbrist. "Det är mycket tråkigt och sorgligt från akutmottagningens sida i dylika situationer där vi inte förmår erbjuda vård och vårdplats i tid på grund av yttre orsaker", skriver den dåvarande verksamhetschefen Latifa Rulu.

"Finns inga ursäkter"

I dag har Bengt Eriksson tagit över hennes roll. Han poängterar att kvinnan, när hon väl togs om hand av jouren på öronkliniken, fick en noggrann medicinsk undersökning. Men att det inte går att hänvisa till hög arbetsbelastning.

– Det är ingen ursäkt, vår uppgift är ju att klara det. Sådant här får bara inte hända, säger han.

Vad har ni gjort för att det inte ska hända igen?

– Det går inte att utfästa sådana garantier men vi har personal som gör sitt yttersta. Vi har uppdaterat våra riktlinjer och vår bedömning nu är att det gör att risken är liten. Även öra-näsa-halskliniken har uppdaterat sina rutiner, säger Bengt Eriksson.

Varför tog det så lång tid för er att svara Patientnämnden?

– På akutkliniken vidtogs åtgärder ganska snabbt men att svaren har dröjt beror på att det har hamnat mellan stolarna och det kan jag bara be om ursäkt för. Oavsett vilket verksamhetsbord det hamnar på ska det ju bara fungera.

När vidtogs åtgärderna?

– Våra rutiner för kuratorsstöd uppdaterades 2013 och sedan 2014 finns dessutom en ny checklista.

Är det ett problem för era möjligheter att svara i tid att ansvaret ligger utspritt och att chefer har slutat under tidens gång?

– Inom den högspecialiserade vården är det generellt ett problem idag att det blir väldigt många aktörer. Den omorganisation som vi håller på med nu innebär att vården ska flyttas närmare patienten och olika specialiteter och omvårdnadspersonal ska jobba mycket närmare tillsammans och med patienten, säger han.

Nu ska svaret skickas in

Den 1 september var det senaste datumet som sjukhuset skulle skicka in kompletterande svar till Patientnämnden. Enligt Bengt Eriksson skickades svaret till sjukhusets chefsläkarorganisation i måndags varifrån det kommer att sändas vidare.

I förarbetena till den statliga klagomålsutredningen "Sedd, hörd och respekterad" föreslås att en patient inte ska behöva vänta längre än fyra veckor på ett svar.