I dag överlämnade utredningen om organdonation sitt betänkande till sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Utredningen föreslår ändringar i transplantationslagen som gör det tillåtet att utreda om en patient i livets slutskede vill donera. Det kan ske genom samtal med anhöriga och kontroller i donationsregistret.

Om det finns en sådan vilja ska det bli möjligt att ge den vård som behövs för att önskan ska uppfyllas.

Mest positiva i Europa

Svenskarna är mest positiva i Europa till att donera organ. Omkring 80 procent vill donera organ efter döden. Det är högre än genomsnittet i Europa, ändå är andelen som faktiskt donerar lägre än i de flesta andra europeiska länder. Att många patienters vilja att donera inte undersöks och att organ inte doneras beror ofta på otydliga lagregler.

Varje år utförs omkring 600 transplantationer av organ som njure, lever, hjärta, lunga eller bukspottskörtel. Men många fler, svårt sjuka, patienter står i kö och väntar.

Njurtransplantation är den vanligaste typen av transplantation. Det är en betydligt billigare metod än dialys för njursjuka.

– Om förslagen genomförs kan antalet organdonationer i Sverige fördubblas. Det betyder att många fler liv kan räddas och att sjukvårdens kostnader minskas, säger regeringens särskilde utredare Anders Milton.

Fler av förslagen

Några av utredningen andra förslag på förändringar är:

  • Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning förstärks.
  • Socialstyrelsen ska kunna utfärda föreskrifter om arbetet med donation vid sjukhusen.
  • Myndigheten ska ta fram information till allmänheten om hur den enskilde kan göra sin vilja att donera eller inte känd.
  • Socialstyrelsen föreslås få fem miljoner kronor extra för att utveckla metoder och rutiner vid organdonation på sjukhusen.

Lagförändringarna väntas träda i kraft 1 juli 2017.