– I dag står vi för alla hälsoundersökningar av nyanlända. Vi sitter i Västerås men har filialmottagningar i Arboga och Fagersta samt en omfattande mobil verksamhet där vi besöker boenden och arbetar på vårdcentraler på alla större orter i länet. Vi fungerar även som familjeläkarmottagning för asylsökande, gömda och papperslösa, berättar Pia Carlsson, verksamhetschef för Asyl- och integrationshälsan i Västerås.

Landstinget Västmanland var först ut i landet med en samlad asylvård. Flera har varit intresserade av att gå samma väg. Men i många landsting är det fortfarande närmaste vårdcentral som står för hälsoundersökningar och övrig initial vårdkontakt, oavsett om tillräcklig kompetens finns där eller inte.

Dåligt omhändertagande

Läget var liknande i Västmanland för tio år sedan. På den tiden samordnades vården för asylsökande inom en särskild enhet som hette Asylhälsan, medan personer med permanent uppehållstillstånd togs omhand på vårdcentralerna. Det var svårt för patienterna att veta vart de skulle vända sig.

Årliga enkätundersökningar visade att primärvården i Västmanland hade ett dåligt omhändertagande av nyanlända. Deras hälsa var sämre än den övriga befolkningens, vilket var en bidragande orsak till att de hade svårt att ta till sig kommunens kurser. Integrationen gick trögt.

Samlad spetskompetens

Under 2006 fattade landstingsstyrelsen beslut om att samla verksamheten under ett tak. Den fick namnet Asyl- och integrationshälsan och är numera basen i länets flyktingsjukvård. Spetskompetens och samordningsvinster är de tydligaste effekterna av förändringen.

Precis som förut listas personer som får permanent uppehållstillstånd automatiskt vid närmaste vårdcentral. Men i dag kan de välja att gå kvar hos Asyl- och integrationshälsan i tre år. För många är det en trygghet att fortsätta träffa vårdpersonal som man känner sig trygg med, och som känner till ens livshistoria.

Viktig introduktion

Pia Carlsson beskriver det man gör som "positiv särbehandling", att de nyanlända erbjuds en "sammanhållen vårdkedja från första dagen som asylsökande till dess att man är någorlunda anpassad i svensk sjukvård."

Asyl- och integrationshälsans cirka 30 anställda består av allt ifrån allmänläkare och sjuksköterskor till socionomer och dietister. Skillnaden mot en vanlig vårdcentral är att samtliga har erfarenhet av de särskilda förutsättningar som nyanlända bär på. Så väl när det gäller kulturella skillnader som ovanliga sjukdomar och traumatiska upplevelser.

– Vi har även tolkar på plats i stort sett hela dagarna. Den som inte talar svenska eller engelska kan alltid få hjälp, oavsett om man kommer in på öppen mottagning eller ringer.

Få vårddygn och låga kostnader

Ytterligare en fördel med samordningen är att de genomsnittliga vårdkostnaderna för asylsökande har sjunkit, och är bland de lägsta i landet.

– Vår spetskompetens gör att vi kan ta hand om det mesta själva. Vi skickar få remisser och antalet vårddygn i slutenvården ligger på en relativt låg nivå för nyanlända, säger Pia Carlsson.