Tänk dig att du kommer till en arbetsplats helt utan rutiner och där ingen talar om för dig hur saker och ting fungerar, eller vad man har för mål med verksamheten. Lägg till att du inte har någon chef som förstår vad ditt jobb går ut på och som heller inte intresserar sig.

Ungefär så upplevde distriktssköterskorna Linnea Dalteg och Anna Josefsson det när de för fyra år sedan började som skolsköterskor i det lilla samhället Mullsjö utanför Jönköping. Tillsammans ansvarade de för upp till 900 barn.

Saknades rutiner

Så hade skolsköterskor före dem också haft det. Men hur de hade gjort eller vad de brukade prioritera visste vare sig Linnea eller Anna. Tjänsterna hade inte varit besatta på länge och det fanns ingen att fråga. Skriftliga rutiner och styrdokument saknades nästan helt.

Visst, tänkte de, då får vi väl själva skapa rutiner. Problemet var bara att tiden inte räckte till och det fanns ingen chef att bolla tankar och idéer med. Trots upprepade önskemål om att få klarhet i vem som var verksamhetschef och ledningsansvarig fick de inga tydliga svar från skolledningen.

Kontaktade Ivo

– Det var kaotiskt. Det kändes som om vi sprang i ett ekorrhjul utan någon som helst styrning. Det vi hade att hålla oss till var basprogrammet, säger Anna Josefsson.

Anna och Linnea fick mycket stöd av Vårdförbundet och Linnea tog på sig att bli förtroendevald. Men inget hjälpte. De tyckte att de talade för döva öron och var oroliga över vilka konsekvenserna kunde bli för deras legitimationer. Till slut bestämde de sig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

– Att kontakta tillsynsmyndigheten är inget man gör i första taget. Men problemen var så många och det blev så stort att vi till slut ansåg oss skyldiga att göra något.

Frustrerade och ledsna

Efter kontakten med Ivo försämrades arbetsmiljön kraftigt för båda skolsköterskorna. Dialogen om elevhälsan med rektorerna uteblev så gott som helt. Och när Ivo väl började ställa frågor till arbetsgivaren skickade arbetsgivaren frågorna vidare till Linnea och Anna i ställt för att själv svara.

– Du hör hur snurrigt det var. När det var som mest turbulent var vi frustrerade och ledsna, säger Linnea, som liksom Anna, till slut bestämde sig för att söka nytt jobb i Jönköping. 

Sedan dess har de inte hört någonting från Mullsjö kommun. Men häromdagen fick de en glad överraskning i brevlådan. Ivo hade skickat sitt beslut. Myndigheten konstaterar att kommunen inte uppfyller kraven i patientsäkerhetslagen om att det är vårdgivarens ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten.

Ställer krav på kommunen

Ivo ställer tre tydliga krav på kommunen. Senast den 2 november måste den:

  • Redovisa en tidplan för att få fram ett ledningssystem för den medicinska delen av elevhälsan.
  • Tala om vem de utsett till verksamhetschef och redovisa vilka enskilda ledningsuppgifter som denne eventuellt delegerat till vem, eller vilka.
  • Göra tydligt hur ansvarsfördelningen för verksamhetens systematiska förbättrings- och patientsäkerhetsarbete ser ut.

– Det känns bra. Det är ett kvitto på att vi inte var förblindade av den värld som Linnea och jag levde i. Men framför allt är vi glada över att de skolsköterskor som arbetar där nu och i framtiden får ett ordentligt stöd i sitt arbete med eleverna, säger Anna.

Diarienummer hos Ivo: 8.5-33231/2014-22.