Få orter i Sverige har drabbats så hårt av efterkrigstidens stora industriella omvandling som Fredriksberg i sydvästra Dalarna. Här finns gott om övergivna industrier och lokaler. Som bostadsområdet Parkliden, där flerfamiljshusen stått öde under lång tid.

Efter flera snabba turer och renoveringar har tre av husen nu godkänts som boende för närmare 190 asylsökande. Hit flyttar människor, vars flykt till Europa varit traumatisk och farofylld. De har inte hälsoundersökts och flera av dem är i stort behov av sjukvård.

Fick inget veta i förväg

Boendet öppnar den här veckan – men i förra veckan stängde den deltidsbemannade vårdcentralen i Fredriksberg. Den har fungerat som filial till vårdcentralen i Grangärde cirka fyra mil österut, dit patienterna nu måste ta sig.

Tajmingen kan tyckas vara exceptionellt usel. Men faktum är att nedläggningen har varit på gång sedan i våras, och den är bara en liten del av det ekonomiskt krisande landstingets sparplaner om 350 miljoner kronor.

Ann-Christin Runkvist, samordnare för vårdcentralerna i Västbergslagen, fick kännedom om asylboendet via medier kort tid innan öppnandet.

– Det är Migrationsverket som beslutar om boende. De har ingen kontakt alls med oss, tyvärr. Det hade varit bra om vi fått veta detta för några veckor sedan så att vi hade kunnat rigga vården. Vi vill ju ge dem bästa tänkbara omhändertagande, säger hon.

Allt gick väldigt fort

Tolle Furegård, boendeplanerare på Migrationsverket, berättar att etableringen i Fredriksberg var aktuell redan i maj. Enligt rutin ska information gå ut till lokala myndigheter så snart som möjligt, men i det här fallet överklagades upphandlingen. Det hela drog ut på tiden, när det var dags för avtal gick allting väldigt fort.

– Enligt vår lokala enhetschef informerades flyktingsamordnaren på landstinget i Dalarna en vecka innan boendet öppnade. Vi beklagar förstås om något gått fel oavsett var missen ligger och är måna om att ha goda relationer med alla våra samarbetspartners, inte minst landstingen.

Carl Widman är biträdande verksamhetschef för landstingets asylhälsovård i Dalarna. Han berättar att informationen i det här fallet inte alls kom från Migrationsverket, utan från Ludvika kommuns integrationssamordnare i förra veckan.

– Migrationsverket har vässat sin kommunikation på sistone, men det här fallet visar att saker och ting gick lite väl fort, säger han.

Bättre samordning behövs

Placeringen av flyktingar styrs helt av bostadsutbudet. Migrationsverket hyr dels så många lägenheter man kan komma över, oavsett kommun. Dels upphandlar man boenden och då styr utbudet. Det är inte möjligt att ta hänsyn till landstingens behov och krav.

Det finns dock ett behov av bättre kommunikation och samverkan mellan flera landsting och Migrationsverket vad gäller hälsoundersökningar och sjukvård. Det framgår av en rapport från Folkhälsomyndigheten.

Frivillig undersökning

I Västbergslagen har primärvården en stadigvarande asylsjuksköterska. Vid toppar som denna får man ta in extra resurser. Personalen åker ut till boendena för att informera de asylsökande om sjukvården, ibland utför de även hälsoundersökningar på plats om lokalerna tillåter.

– Undersökningen är viktig men helt frivillig. Vi kan inte göra så mycket mer än att kalla dem både en och flera gånger. Jag tycker ändå att det är rätt många som kommer, säger Ann-Christin Runkvist.

Eftersom det sedan tidigare finns flera anläggningsboenden i närområdet har man byggt upp en vana och rutin för undersökningarna. Men Ann-Christin Runkvist anser ändå att staten skulle behöva skjuta till mer pengar för att höja kvalitén.

– I dag känns det som att vi gör det hjälpligt med de resurser vi har. Nog skulle vi behöva stärka upp vår psykosociala kompetens gentemot de här patienterna.