Den personalbrist som rådde på barnonkologen för ett par år sedan gäller inte i dag. Enligt Svante Norgren, läkare och temachef för barn- och kvinnosjukvård, är det till och med nästan överskott på sjuksköterskor.

– Barncancervården har gått före och lett oss i den riktning vi ska jobba mot framgent, till exempel multidiciplinära team och samarbetet med patient och anhöriga, säger han.  

Det är presentation för journalister av U15 och U16 på Nya Karolinska universitetssjukhuset; de första två huskropparna där Tema barn- och kvinnosjukvård och Tema hjärta-kärl blir först in i höst. Det är fortfarande en byggplats, men den pågående byggstrejken och lockouten berör än så länge inte NKS.

Här gäller skyddsutrustning på. Snart ser läkare, sjuksköterskor, journalister och alla ut som byggarbetare på väg upp i hissen mot barncanceravdelningen.

Får längre introduktion

Annika McCarthy och Nina Hultman är chefssjuksköterskor på onkologen och har stått för en stor del av rekryteringen av sjuksköterskor.

– Det har inte varit jättelätt men det har gått bra och vi har lyckats behålla den personal vi har rekryterat, säger Annika McCarthy medan vi går längs korridoren.

Sjuksköterskorna får nio veckors introduktion och för att de ska kunna få stöd och bli trygga försöker man sedan att placera dem på samma schema som deras handledare.

Flera av de nyrekryterade är helt nyutexaminerade. Nyfärdiga sjuksköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus erbjuds sedan nyligen ett basår med tio procent utbildning i bland annat pediatrik.

– Vi måste ta tillvara de nya, lära dem mer om barnsjukvård och ge dem den grund de behöver för att blir trygga och duktiga och vilja stanna kvar, säger Annika McCarthy.

På barnonkologen handlar det om cirka 36 sjukskötersketjänster och 23 underskötersketjänster. Dessutom anställs annan personal, som köksa, farmaceut, receptionist och koordinator för att avlasta sjuksköterskorna.

Tyst och behagligt

På våning 12 där barncancervården ska ligga är utsikten fantastisk. En entré är för patienter och anhöriga, och i andra änden finns ytterligare en för personal och inneliggande patienter. På avdelningen ska det vara tyst och behagligt, inget ständigt pipande eller larmande som stör. De stora enkelrummen, med extrasäng för en förälder, ska vara fredade för smärtsam behandling.

22 av enkelrummen är ämnade för slutenvård, sex för dagvård.

Cirka 300 barn får cancer varje år och ett hundratal av dem vårdas i Stockholm, enligt Per Kogner, professor och barnonkolog. 80 procent av dem blir botade, men en stor andel får komplikationer.

– Men kurvan har planat ut, utvecklingen har stannat. De barn vi inte lyckas bota innebär en hälsoekonomisk förlust på två miljarder kronor per år, säger Per Kogner, som tror på att närheten mellan sjukhuskliniken och forskningen på Karolinska institutet ska föra utvecklingen framåt igen.

”Äntligen”

Glad över att barncancervården i Stockholm ser ut att vara på rätt köl igen, är Carina Kampe, fram tills nyligen ordförande i Barncancerfonden Stockholm Gotland. Hon har deltagit i diskussionerna och, tillsammans med föräldrar, kämpat för en bättre vård.

– Äntligen! Det har tagit två år att komma hit, nu hoppas vi att antalet platser räcker och att det blir en patientsäker vård och att personalen får en rimlig arbetssituation, säger hon.  

Per Kogner svarar att han tror att sjukhuset ligger i fas nu. Jämför man med 2014 års vårddagar hade det räckt med 14 vårdplatser, men för topparna behövs det marginaler.

All barnonkologi flyttar med till NKS liksom den dagvårdsakut som startar i maj, där barn under behandling kan söka akutvård för att slippa gå via vanliga akuten.