För snart sex år sedan fick Arbetsmiljöverket regeringens uppdrag att försöka synliggöra och förbättra kvinnors arbetsmiljö. Synliggörandet är man på god väg med, förbättrandet är en svårare fråga.

Boel Callermo, myndighetens projektledare för regeringsuppdraget, var en av dem som i dag presenterade den nya forskningsrapporten om kvinnors och mäns arbetsmiljö.

– Kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukfrånvaro och arbetsrelaterade besvär och de har sämre förutsättningar än män att orka ett helt yrkesliv. När vårt projekt avslutas i slutet av 2016 vill vi – med ett fortsatt genusperspektiv – arbeta med parterna och med forskarvärlden på att förbättra kvinnors arbetsvillkor, sa hon.

Nya frågor diskuteras

Arbetsmiljöverkets tidigare föreskrifter har framför allt reglerat sådant som belastning och farliga preparat. Den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö är ett tecken på att kvinnors arbetsvillkor börjar diskuteras alltmer.

Även regeringen vill lyfta vad stressen i kvinnligt dominerade kontaktyrken kan leda till. Nyligen presenterade man en arbetsmiljöstrategi där syftet är att förebygga ohälsa i arbetslivet.

– En av regeringens stora utmaningar är det stigande sjukskrivningstalet. Det är en stor utgift som konkurrerar ut annat vi vill ha råd med, och det finns så att säga ingen uppsida av den. Det är bara dåligt med hög sjukfrånvaro – för alla inblandade, sa statssekreterare Irene Wennemo när hon inledde dagen.

Kvinnors arbetsmiljö är sämre

Forskningsrapporten, som presenterades av Magnus Sverke, professor vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet, slår bland annat fast det vi vet: att en dålig arbetsmiljö leder till ohälsa och lägre engagemang i arbetet, medan en god arbetsmiljö leder till det motsatta.

Genomgången av den befintliga forskningen visar att arbetsmiljön inom kvinnligt dominerade kontaktyrken inom vård, skola och omsorg är sämre än inom andra områden. Höga krav och begränsade resurser hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning, samt sämre psykisk och fysisk hälsa.

– Nu vet forskningen säkert att kvinnors fysiska och psykiska ohälsa beror på höga krav och brist på resurser i arbetet. Att kvinnor drabbas beror på att pressen är ovanligt hög inom kontaktyrken. Män inom samma branscher drabbas av samma ohälsa, sa Magnus Sverke.

Orättvis resursfördelning

Ohälsan beror på hur arbetet organiseras, men inte bara. Det beror också på en snedfördelning av resurser mellan olika sektorer.

– Kvinnligt dominerade sektorer har lägre status, lägre lön, fler anställda per chef, fler otrygga anställningar och höga krav. Dessutom saknas resurser för att klara av kraven. Det finns god evidens för att påstå att organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer är kopplade till arbetsrelaterad ohälsa.

En av Magnus Sverkes slutsatser är att arbetsmiljöforskningen måste bli bättre på att redovisa villkoren i olika yrken och sektorer i stället för att fokusera på kvinnor och män. Han underströk också att det är viktigt att arbetsmiljöarbetet integreras i den vanliga verksamheten, och fick medhåll av Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig på social och organisatorisk arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket.

– Vid en inspektion av många arbetsplatser visade det sig att bara hälften av dem arbetade systematiskt med sociala och organisatoriska arbetsmiljöfrågor. Det gjorde oss lite förvånade. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska äga rum i vardagen. "Vad är det som är ohälsosamt just här", måste diskuteras, sa han.

Samhällsinstser behövs

Magnus Sverke avslutade sin presentation med att formulera några slutsatser.

– Samhällsinsatser behövs för att minska strukturella skillnader inom arbetslivet. I ett jämställt samhälle har alla rätt till en god arbetsmiljö. Att förebygga arbetsrelaterad ohälsa är både humant och kostnadseffektivt, sa han.

Frågor från publiken om vad som nu behöver göras konkret och varför inte mer görs fick inga tydliga svar. Caroline Olsson, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting, konstaterade att det inte finns någon enkel lösning.

– Det behövs mer medvetenheten både hos arbetsgivare och politiker och jag ser en sådan rörelse bland våra medlemmar, framför allt i kommunerna. Vi på SKL bidrar genom att utbilda i systematisk arbetsmiljö, sa hon.