SBU: Behandling mot hetsätning fungerar
Både läkemedel och psykoterapi kan minska hetsätande, visar stor utvärderingsrapport.
Vid hetsätningsstörning tappar de drabbade kontrollen över sitt ätande, äter fort, äter utan att vara hungriga eller tills de är obehagligt övermätta. Det liknar bulimi, men personer med hetsätningsstörning kräks inte upp maten, hårdtränar inte eller missbrukar laxermedel. En annan skillnad är att många med hetsätningsstörning är överviktiga.
God effekt av terapi
SBU har granskat forskning i ämnet och funnit att både kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell psykoterapi, IPT, gör att hetsätningen minskar eller upphör. Effekten är kvar även ett år efter behandlingen avslutats.
Även KBT i självhjälpsformat har visat sig minska hetsätning. Men då har mätningen skett direkt efter avslutad behandling.
Antidepressiva läkemedel av typen SSRI och det centralstimulerande medlet lisdexamfetamin ger också effekt, men det är oklart om den finns kvar efter avslutad behandling.
Ny diagnos
Hetsätningsstörning är en ny diagnos i systemet DSM-5. Den kännetecknas också av att den som är sjuk har starka känslor av skuld, äckel eller nedstämdhet efter hetsätningen, eller äter i ensamhet på grund av skam.
Omkring 1-4 procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Det är vanligt att samtidigt ha andra psykiatriska diagnoser. Samtidigt väntar många över 10 år innan de söker hjälp i sjukvården och många söker aldrig hjälp.
Det finns ett 80-tal behandlingsenheter i landet för ätstörningar. Av dessa är runt 50 specialiserade på just det.
Fakta om studien
- Totalt identifierades 44 randomiserade studier.
- Granskningen gjordes inom ramen för regeringens psykiatrisatsning.
- Studier som undersökt kostnadseffektiviteten av de olika behandlingarna saknas.