Nya referensvärden för spirometri
De referensvärden för spirometri som länge använts i exempelvis Norrbottens läns landsting passar inte i dag och kan därför ge en bild av att människor har en bättre lungfunktion än vad de egentligen har.
Det visar studier som gjorts av statistikern och doktoranden Helena Backman vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I Sverige används ett antal olika referensvärden vid spirometri för att spegla hur pass frisk eller sjuk lungfunktionen är hos olika individer.
Vanligast är Hedenströms referensvärden från 1980-talet och ECSC som bland annat Norrbottens och Västerbottens läns landsting länge använt sig av. Sedan 2012 finns också det internationella referensvärdet GLI, Global lung function initiative, som flera av de större internationella respiratoriska samfunden numera rekommenderar.
Helena Backman har studerat hur pass väl de olika referensvärdena fungerar genom att analysera epidemiologiska data för vuxna individer i Norrbotten. Hon har gjort det inom ramen för de omfattande så kallade Olin-studierna, Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten.
Kan ge falska värden
Bland annat visar hon i sin avhandling att ECSC:s referensvärden är betydligt lägre än de som observeras i befolkningen. Även de nyare GLI-värdena är något lägre, särskilt hos kvinnor.
– Använder man dessa riskerar man att friskförklara människor som har en nedsatt lungfunktion, vilket innebär att de inte får den behandling eller de råd och rekommendationer som de skulle behöva för att blir bättre, säger Helena Backman.
Som en del av sitt avhandlingsarbete har hon genom så kallad regressionsanalys tagit fram helt nya referensvärden för spirometri, för män och kvinnor separat och från 22 års ålder ända upp till 91 år.
De nya referensvärdena, som fått namnet Olin, har utvärderats på drygt 500 friska icke-rökande individer i Västra Götaland och har visat sig passa bra även där.
Astma ökat, kol minskat
I sin forskning har Helena Backman även studerat hur förekomsten av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, utvecklats i Norrbotten under de senaste decennierna. Det visar sig att kol har minskat bland befolkningen, medan astma blivit vanligare.
Varför astma har ökat är oklart, men när det gäller den relativt kraftiga minskningen av kol är hon och hennes forskarkolleger ganska övertygade om att det beror på att allt färre röker.