Svensk slutenvård lever fortfarande efter tio år inte upp till Europarådets riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av undernäring som beror på sjukdom. Få läkare och sjuksköterskor känner till gällande riktlinjer och föreskrifter. Det visar en studie publicerad i Läkartidningen.

Studien är en uppföljning av en större enkät från 2004 där svenska läkare, sjuksköterskor och dietister tillfrågades om attityder till och rutiner för nutritionsbehandling. Då upptäcktes att Sverige inte nådde de krav som finns i Europarådets rekommendationer.

Små förbättringar märks

När studien nu följts upp märks små förbättringar. Men det finns fortfarande klara brister i omhändertagande vad gäller nutrition i slutenvården, skriver forskarna.

  • 21 procent bland läkare och sjuksköterskor angav att nutrition var lågprioriterat.
  • 25 procent av läkarna angav att en del patienter ges så otillräcklig nutrition att det kan få klinisk betydelse, med komplikationer och förlängd vårdtid.
  • 20 procent av läkarna svarade att de ibland avhåller sig från att starta nutritionsbehandling då det inte bedöms var möjligt att fortsätta efter utskrivning.

Fortfarande finns tydliga skillnader mellan vad som görs och vad man 2004 ansåg borde göras. Enligt läkare och sjuksköterskor bedöms näringstillståndet fortfarande vid mindre än hälften av inläggningarna. Men något fler nutritionsplaner dokumenteras, 33 procent svarade att det gjordes för patienter i riskzonen 2014, jämfört med 21 procent år 2004.

Större egen kunskap

Den egna kunskapen om behandling av patienter med undernäring skattades högre vid uppföljningen 2014 jämfört med tio år tidigare. Likaså ansåg fler av läkarna och sjuksköterskorna att de genom sin grundutbildning hade tillräcklig kunskap. Färre ansåg det svårt att beräkna energibehovet och lägga upp en nutritionsplan.

Sjuksköterskor, läkare och dietister ansåg att ansvaret för bedömning av nutritionsstatus kunde ligga på olika personalkategorier, även om läkare och sjuksköterskor lade något mer ansvar på den egna yrkesgruppen. Samtliga svarade att sjuksköterskorna bär något mer ansvar för beräkning av entergiintaget, medan merparten ansåg att det egna yrket främst beslutar om mat och vätskeregistrering.

Nya föreskrifter

Forskarna efterlyser i diskussionen ökad tydlighet för vem som har ansvar för nutrition.

Författarna finner det anmärkningsvärt att närmare 25 procent av läkarna fortfarande anser att en del patienter får så otillräcklig nutrition att det kan få kliniska konsekvenser. En slutsats är att nutritionsbehandling måste belysas ännu mer i grundutbildningarna och även genom fortbildning.

Socialstyrelsens föreskrifter trädde i kraft i januari 2015 och anger att vårdgivaren har skyldighet att se till att rutiner för nutritionsbedömning och behandling finns.