Statistik från kvalitetsregistret SEPHIA visar att inte ens hälften av svenska hjärtpatienter blir mer fysiskt aktiva, slutar röka eller förändrar sina matvanor efter en infarkt. Genom en personcentrerad modell, där utskrivningssamtalet är centralt, ska hjärtrehabiliteringen lyckas bättre.

– Sjukvården måste bli bättre på att nå hjärtpatienter. För 20 år sedan låg de på intensiven i en vecka eller mer och vi hann få kontakt och prata om vad som väntade. I dag kan de skrivas ut samma dag efter en kranskärlssprängning och det tenderar leda till att patienterna inte inser vikten av att ta ansvar för sin egen hälsa, säger Joep Perk, professor i hälsovetenskap vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Förändrade levnadsvanor är en förutsättning för att minska risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt och Joep Perk anser att hjärtsjukvården har gjort alldeles för lite för att nå de patienter som är viktigast att nå.

Utskrivningssamtalet en omstart

Syftet med projektet, som heter En ny modell för hjärtrehabilitering, är att skapa en eftervård där varje enskild patient får en egen individbaserad målsättning under det första halvåret efter insjuknandet. Utskrivningssamtalet ska fungera som en omstart för både patient och närstående.

Sjuksköterskans roll som coach innebär att, i samråd med övriga i hjärtteamet, göra en plan för det stöd patienten behöver. Det kan vara stresshantering, stöd vid rökavvänjning, att delta i fysisk träning eller uppföljning hos en dietist. Efter sex månader avslutas stödet med en uppföljning för att se om målen har uppnåtts.

I modellen ingår bland annat:

  • Förändrat utskrivningssamtal, med läkare och sjuksköterska
  • Fler återbesök på sjukhuset
  • Saklig och enhetlig information
  • Personcentrerat synsätt
  • Teambaserat stöd för beteendeändringar

Modellen presenteras under det Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg i dag och ska implementeras under hösten 2016.