Det tog Vårdförbundet och biomedicinska analytikernas yrkesorganisation IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, två decennier att lyckas övertyga statsmakterna om det vettiga med att det skulle krävas legitimation för att få arbeta som biomedicinsk analytiker.

– Jag är jätteglad, det känns fantastiskt. Legitimationen är det yttersta kvalitetsbevis som staten har, det innebär att vi har fått samhällets erkännande, sa bland andra biomedicinska analytikern Lena Morgan som vid det tillfället var förbundsombudsman på Vårdförbundet och ordförande för biomedicinska analytikernas internationella yrkesorganisation IFBLS.

Förutom att legitimationen skulle leda till ökad patientsäkerhet trodde hon att den också skulle ge biomedicinska analytikerna en inre pondus och göra dem mer självsäkra.

Stärktes i sin yrkesroll

Att det verkligen blev så kan Susanne Lundgren, avdelningschef på fysiologen vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, intyga. Efter en lång kamp lyckades hon för lite drygt ett år sedan övertala ledningen att inrätta särskilda specialisttjänster för biomedicinska analytiker.

År 2014 tjänade de bäst betalda biomedicinska analytikerna i Karlskrona 35 000 kronor i månaden. I dag har sju av dem en tjänst som specialist och får en månadslön på mellan 42 000 och 50 000 kronor.

– I och med legitimationen kunde jag driva mina frågor på ett annat sätt än tidigare. Så självständigt som vi arbetar på just den här kliniken hade inte gått utan den, säger Susanne Lundgren som ensam ansvarar för kärlverksamheten där hon utan inblandning av någon läkare utför alla de moment som krävs innan hon själv svarar på remisserna.

Men många biomedicinska analytiker tycker alltjämt att deras insatser i vården inte värderas tillräckligt högt. Enligt IBL:s ordförande, Agneta Colliander, är yrket fortfarande relativt okänt, både bland allmänheten och inom andra professioner i vården.

– I gruppen har vi pondus men när vi ska göra oss hörda i andra sammanhang är vi inte alltid lika tydliga och starka, säger hon.

Agneta Colliander
Agneta Colliander är ordförande i IBL.

Från statsmakternas sida var målet med att införa legitimation att stärka patientsäkerheten. Även om det inte finns några enkla mått att mäta med tror Agneta Colliander att den faktiskt har blivit bättre. Åtminstone bland de arbetsgivare som har tagit fasta på att det är legitimerade biomedicinska analytiker som ska utföra jobbet och inte någon annan yrkesgrupp som saknar den utbildning som krävs för att förstå vad ett svar kan betyda för den enskilda patienten och dennes eventuella sjukdom.

– När du ser ett provsvar som avviker från det förväntade för en viss patient ska det klicka till hos dig som biomedicinsk analytiker. Det gör det inte hos den som har en annan labbteknisk utbildning utan koppling till vården, säger hon.

Enligt Agneta Colliander har införandet av legitimation inte bara lyft yrket utan samtidigt blivit en garanti för dem som beställer proverna, det vill säga kunderna.

– De vet att de som arbetar på labbet har den kunskap som krävs och att de har ett eget ansvar för patientsäkerheten.

Fortfarande brist

Med kravet på legitimation trodde många att det skulle bli större tillgång på biomedicinska analytiker. Visserligen har antalet utbildningsplatser ökat något, liksom antalet examinerade. Men på sjukhuslaboratorierna finns det fortfarande gott om lediga tjänster. Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsbarometer saknar ungefär hälften av arbetsgivarna på laboratoriesidan biomedicinska analytiker.

På orter där det råder stor brist har vissa arbetsgivare börjat tumma på kravet att det ska vara legitimerad personal som utför biomedicinska analytikerns arbetsuppgifter. Nyligen beslutade exempelvis Västerbottens läns landsting att tolv biomedicinska analytikertjänster ska göras om så att det räcker med att vara medicinsk biolog.

Foto: Helena Mirsch
Anne Berndt är förbundsombudsman på Vårdförbundet och är specialiserad på frågor som rör biomedicinska analytiker. Foto: Helena Mirsch

Konverteringarna i Västerbotten diskuteras just nu flitigt bland biomedicinska analytiker, som oroar sig för vad som händer om andra arbetsgivare väljer samma väg.

– Det är naturligtvis olyckligt, men kanske kommer det att leda till att arbetsgivare som enbart bemannar med legitimerade biomedicinska analytiker blir mer attraktiva att arbeta hos än de som väljer blandad bemanning, säger Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet.