Ungdomar med narkolepsi klagar ofta på att de har svårare att minnas saker och större problem att till exempel lära sig saker i skolan, jämfört med andra. Det är en uppfattning som delas av deras föräldrar, enligt Maria Engström, fysiker och professor i medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitet.

Tidigare forskningsresultat har inte entydigt kunnat visa hur det förhåller sig.


Testade arbetsminne

Tillsammans med Tove Hallböök, barnneurolog vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, har Maria Engström undersökt narkolepsipatienternas minneskapacitet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, som avbildar processer och förändringar över tid i hjärnans nätverk.

23 ungdomar mellan 13 och 20 år med narko­lepsi ställde upp som försökspersoner. Deras hjärnor scannades i vila och under ett arbetsminnestest. Dessutom gjordes en helkroppsundersökning med MR. Som kontrollgrupp undersöktes lika många friska ungdomar.


Inne i kameran fick ungdomarna i uppgift att läsa meningar för att avgöra om de var rimliga eller inte. Samtidigt skulle de försöka komma ihåg sista ordet i meningarna. När försökspersonerna jämfördes med kontrollgruppen hade ungdomarna med narkolepsi presterat lika bra som de andra. Det var inget fel på deras arbetsminne.


Ny upptäckt

– Det är väldigt roligt att kunna säga kliniskt till dem som har narkolepsi: Du klarar det här lika bra som andra, du är inte dummare än någon annan. Skillnaden är att du är så trött, säger Maria Engström, som startade sin yrkesbana som sjuksköterska innan hon slog om och blev fysiker.


En helt ny upptäckt som forskarna gjorde har att göra med hjärnans ”default mode”, hjärnans autoläge. Det är ett nätverk som är aktivt när vi inte gör något särskilt, när vi vilar, reflekterar inåt eller dagdrömmer. Så fort vi koncentrerar oss på en uppgift, på att lösa ett problem, aktiveras andra nätverk i hjärnan och default-läget går ner. 


– Ju mer man kan pressa ner sitt default mode, desto mer fokus kan man ha på uppgiften. När uppgiften blir svårare och man behöver koncentrera sig ännu mer, trycker man ner default mode ytterligare, förklarar Maria Engström. 



Där skiljde sig hjärnan hos ungdomarna med narkolepsi helt från kontrollgruppen. Deras default-läge gick i botten direkt och de hade inget att ta till när uppgiften blev svårare och ungdomarna orkade inte hålla ut lika länge.

Öva upp

Hur det nya fyndet kan användas kliniskt är för tidigt att säga.

– Vi har funderat på det. Kanske kan man utveckla kognitiva träningsprogram för narkolepsi­patienter för att öva upp deras default mode men det är än så länge en spekulation, säger Maria Engström.


Studien är inskickad till en vetenskaplig tidskrift och väntar på godkännande och publicering. 



Nästa steg är att undersöka data för helkroppsscanningen.

Överviktiga

Personer med narkolepsi blir lätt överviktiga – inte för att de rör sig för lite, utan för att deras ämnesomsättning förändrats. Vid narkolepsi lider man brist på ämnet orexin, som reglerar sömn och vakenhet men också fettförbränning. 

– Vi ska titta på hur kopplingen mellan fett­fördelning och funktionen i hjärnan ser ut. Det kan ge större förståelse för hur ämnesomsättningen fungerar vid narkolepsi, men också öka vår generella förståelse för hur kropp och sinne påverkar varandra, säger Maria Engström.

Läs om sjuksköterskan Emil Högberg som fick narkolepsi av sprutan, se länk intill artikeln.