Som Vårdfokus skrivit om tidigare så publicerades de första nationella riktlinjerna för vård vid multipel skleros, ms, och Parkinsons sjukdom i februari. I samband med att slutversionen nu är klar har Socialstyrelsen utvärderat hur vården fungerade innan riktlinjerna togs i bruk.

Fler högutbildade följs upp

Resultatet visar att även om vården fungerat relativt väl, till exempel kring grundbehandlingen med läkemedel, så finns det stora utvecklingsbehov inom flera delar av vården. Det finns brister i så väl rehabilitering som uppföljning och styrning av vården.

– Uppföljningen är en förutsättning för att patienten ska få rätt läkemedelsbehandling och för att nya symtom ska uppmärksammas och behandlas. Vi har också sett att socioekonomiska faktorer spelar in. De med högre utbildning får i större utsträckning uppföljande besök än de med lägre utbildning, säger Alexander Svanhagen, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Vården ska bli mer jämlik

Det finns även regionala skillnader mellan landstingen. Av alla personer med ms i Västerbotten har 79 procent fått minst ett uppföljningsbesök per år, medan detta gäller endast 48 procent av patienterna i Norrbotten. Enligt de nya riktlinjerna bör läkarbesök ske minst en gång om året vid ms och minst två gånger om året vid Parkinson.

Vidare visar utvärderingen att multidisciplinära team saknas helt i nästan var femte specialistverksamhet. I många av de team som finns saknas viktiga kompetenser, till exempel har bara vartannat team psykolog.

De nya nationella riktlinjerna för ms och Parkinson ingår i regeringens satsning på kroniska sjukdomar. Riktlinjerna kommer att kunna få stor betydelse för vården, enligt utredare Per-Henrik Zingmark.

– Många, både patienter och de som arbetar inom vården, har länge efterfrågat nationella riktlinjer för ms och Parkinson då detta inte funnits tidigare. Det rör sig om sjukdomar som kan orsaka stora funktionsnedsättningar och förhoppningen är att riktlinjerna ska leda till en mer jämlik vård, säger Per-Henrik Zingmark.