Natten till i torsdags skrev Vårdförbundet under ett nytt centralt avtal med Sveriges kommuner och landsting, SKL, som för första gången på 20 år får konsekvenser för medlemmarnas arbetstider på natten.

Vårdförbundet har nu fått helt egna bestämmelser kring nattarbetstider, vid sidan om de Allmänna bestämmelserna, som inga andra förbund kan förhandla om eller påverka.

Frågor och kritik

Värdet av avtalet har diskuterats och kritiken har framför allt handlat om att de som arbetar enbart natt i kommunerna inte ingår. Att arbetstidsförkortningarna ligger i nivå med vad som redan finns i många lokala avtal har också ifrågasatts. Dessutom finns det en punkt i anteckningarna till avtalet som rör avräkning, att arbetstidsförkortningen kan behöva betalas av medlemmarna med hjälp av minskat lönepåslag. Detta har bland annat lokalordföranden för Vårdförbundet i Dalarna, Kerstin Erlandsson, kritiserat. Och vad hände med förbundets krav på att en arbetad timma på natten ska motsvara 1,4 timmar?

Enligt Annelie Söderberg finns flera missförstånd och särskilt punkten som gäller avräkning kräver en ordentlig förklaring, anser Vårdförbundets förhandlingschef. Efter en helg med egen återhämtning och vila efter intensiva förhandlingsveckor vill hon och Ida Eklöf, förbundsombudsman, reda ut och förklara vad det är som gör att Vårdförbundet ser stora vinster för alla medlemmar med det nya nattavtalet – men också vilka utmaningar som finns och varför Vårdförbundet inte nådde lika långt som önskat.

1: Kommunernas nattarbetare lämnades utanför

Det här var den största knäckfrågan ända in på slutet av förhandlingarna, enligt Annelie Söderberg. Landsting och regioner har tidigare varit motsträviga till att teckna ett centralt avtal gällande nattarbete. Kommunerna var det fortfarande när det gäller de som arbetar endast natt. De som är anställda för arbete dag/kväll/natt omfattas av samma arbetstidsförkortning som landstingsanställda.

– Inom kommunerna är våra yrkesgrupper en väldigt liten grupp, jämfört med exempelvis lärare och Kommunals medlemmar. Trots att kommunerna blir allt större och viktigare vårdgivare fick inte SKL det mandatet, säger Annelie Söderberg.

Fortsatt arbete

Den sista förhandlingsnatten kom Vårdförbundet och SKL överens om att i stället inleda ett gemensamt arbete för att kartlägga hur villkoren ser ut för nattarbetare i kommunerna, för att komma vidare och få till bättre förutsättningar för framtida diskussioner om arbetstidsförkortning och hälsosamma arbetstider i kommunerna även för dem som är anställda på enbart nattjänstgöring. Detta gjorde att förbundet valde att teckna avtalet, för att inte gå miste om möjligheten till ett eget centralt nattavtal som berör en majoritet av medlemmarna.

– Nu blir det ett viktigt arbete lokalt att försöka förhandla fram lika bra villkor i kommunerna och försöka få kommunerna att ansluta sig till det centrala avtalet, säger Annelie Söderberg.

2: Vad är det stora värdet med avtalet? Vad kommer det att kosta medlemmarna? Vilka får betala med minskat lönepåslag?

Förutom Annelie Söderberg har förbundsombudsmannen Ida Eklöf arbetat intensivt med förberedelserna inför förhandlingarna med SKL. Bland annat har hon ägnat ett halvår åt att granska lokala kollektivavtal som rör nattarbete. Hon har gjort flera intressanta upptäckter som bidragit till att förbundet valde att gå in i det avtal som nu gäller.

Majoriteten av Vårdförbundets medlemmar går i dag under lokala kollektivavtal som rör nattarbete. Större delen av de här avtalen ger samma eller liknande arbetstidsförkortning som det nya centrala avtalet. Men, det som skedde när dessa lokala arbetstidsförkortningar infördes var att andra villkor såldes bort. Enligt Ida Eklöf handlar det framför allt om rätten till OB och ersättning vid förskjuten arbetstid. Villkor som finns i de Allmänna bestämmelsernas paragraf 20 till 24.

– Det är vanligt att de lokala avtalen ger arbetsgivarna stor flexibilitet att bemanna med hjälp av pooler. Ersättning vid förskjuten arbetstid har nästan alltid sålts bort, säger Ida Eklöf.

Sålda värden

Ju mer arbetstidsförkortning de lokala avtalen innehåller, ju mer andra värden har medlemmarna förlorat. De lokala avtalen ger arbetsgivaren stor flexibilitet att bemanna, men inte alltid vila och återhämtning för medarbetarna, enligt Ida Eklöf.

Tanken är att Vårdförbundets medlemmar som jobbar natt och rotation – med det nya centrala nattavtalet som grund - ska få behålla den arbetstidsförkortning de har och samtidigt få tillbaka de värden som tidigare sålts bort när de lokala avtalen tecknades. Om arbetsgivare och fack vill kan de använda dessa värden när de tecknar nya lokala avtal till att sänka arbetstiderna ännu mer.

I en situation som den här, där det finns gamla lokala nattavtal, kommer det inte att krävas någon avskrivning i form av minskat lönepåslag. Medlemmarna har redan betalat för arbetstidsförkortningen under lång tid med exempelvis slopat OB och/eller utebliven ersättning för förskjuten arbetstid.

Betalar med lönen

Där det i dag inte finns några lokala överenskommelser om kortare arbetstider vid natt och rotation, där medlemmarna jobbar enligt de Allmänna bestämmelsernas definition på heltid med en arbetsvecka på 38 timmar och 15 minuter vid rotation eller 36 timmar och 20 minuter vid ständig natt kommer arbetstidsförkortningen i det nya centrala avtalet att kräva ett minskat lönepåslag under lönerevisionen 2018. Detta innebär 0,4 procentenheter mindre i ökad lön för dem som jobbar rotation och 0,2 procentenheter mindre för dem som jobbar enbart natt, enligt avtalet.

– Vår bedömning är att detta gäller en liten grupp av våra medlemmar, därför ser vi på avtalet som i princip betalat och klart, säger Annelie Söderberg.

Vårdförbundet kommer att ta fram strategier och stöd till lokala avdelningar som har ett omfattande jobb framför sig när förbundet ska gå från enbart lokala nattavtal till att ha ett centralt avtal som grund, som de lokala avtalen ska komplettera. Annelie Söderberg vill inte sticka under stol med att det här är komplicerat.  Både arbetsgivare och lokala fackliga företrädare behöver ta ett stort ansvar och samarbeta kring det här, för att skapa bra lokala avtal som ger vila och återhämtning, som är moderna och anpassade efter de behov som finns på specifika arbetsplatser, säger hon.

– Det kommer att bli ett stort och nödvändigt arbete.

3: Hur ser du på risken att arbetsgivare säger upp lokala avtal och nöjer sig med de nivåer av arbetstidsförkortning som är i det nya centrala avtalet?

– Jag har ställt precis den frågan till SKL, som självklart inte kunnat ge svar på hur alla enskilda arbetsgivare kommer att agera. Men, det här införs i en tid där våra medlemmar tillhör bristyrken. De arbetsgivare som inte möter oss i det här lokalt kommer att få svårt med bemanningen.

Här är andra vinster som Vårdförbundet ser med det nya avtalet:

  • Det är långsiktigt eftersom det inte kan sägas upp hur som helst, som ett lokalt avtal. Dessutom är det en bestämmelse mellan endast Vårdförbundet och SKL, vilket gör det lättare att omförhandla och omöjligt för andra förbund att påverka.
  • Det höjer golvet och ger en bättre grund eftersom arbetstiden kortas med upp till fyra timmar i veckan vid rotation och med två timmar i veckan vid ständig natt, jämfört med tidigare bestämmelser det centrala avtalet.
  • Det innehåller viktiga överenskommelser mellan parterna. Förutom det gemensamma arbetet gällande nattarbete i kommunerna ska SKL och Vårdförbundet jobba fram en bilaga som beskriver vad hälsosamma arbetstider är, som ska vara klart i november 2017.

 – Med detta bekräftar SKL att arbetstid och ohälsa är viktiga frågor även centralt och att detta är något vi måste fortsätta samarbeta kring för att vi ska få ner de höga ohälsotalen bland Vårdförbundets medlemmar, säger Annelie Söderberg.

4: Kravet på 1,4 för en arbetad timma på natten blev omöjligt

Jo, det kravet fanns med i diskussionerna med SKL, berättar Annelie Söderberg, siffran som våren 2015 var ett yrkande från lokalavdelningarna på att en arbetad timma på natten ska motsvara 1,4 timmar och på så vis ge mer vila och återhämtning i samband med nattarbete.

Men SKL har enligt Annelie Söderberg varit totalt emot att föra in en kvot i ett centralt avtal, något som inte existerar i centrala arbetstidsavtal inom några andra branscher. Lokalt går det däremot bra att ha kvoter i avtalen, enligt Annelie Söderberg.

Ganska bra

När det gäller arbetstidsförkortningarna i det nya centrala nattavtalet så tycker hon och Ida Eklöf att Vårdförbundet kommit långt, men inte hela vägen. Det Vårdförbundet ville var att försöka få till en trappa där även mindre och mer nattarbete skulle ingå.

Samtidigt är det viktigt att se skillnaden mellan centrala och lokala avtal i ett förbund där medlemmarna arbetar på olika typer av arbetsplatser där behovet av nattarbete och återhämtning varierar. Ett centralt avtal måste fungera för alla typer av verksamheter och utgöra en grund. Lokala avtal är till för att vara just lokalt anpassade, de ska komplettera och ge bättre villkor, poängterar de båda förhandlarna.

Kräver mer

Men kommer det nya centrala nattavtalet att få stopp på frustrationsuppsägningar, bemanningsproblem och stängda vårdplatser? Är det här svaret på medlemmarnas stora behov av mer återhämtning och vila? Här svara både Annelie Söderberg och Ida Eklöf ”nej”.

– Det här är absolut inte hela lösningen. Men vi har fått en motpart som vill prata hälsosamma arbetstider och som har insett att detta är en av de viktigaste frågorna för att klara bemanningen i vården. Nu måste vi förhandla fram lokala nattarbetstidsavtal som matchar det centrala avtalet, som klarar verksamheternas behov och ger vila och återhämtning, säger Annelie Söderberg.