För drygt tre år sedan kom Socialstyrelsen med ett nationellt kunskapsstöd och rekommendationer kring hur den palliativa vården ska bedrivas. Nu visar en uppföljning att långt ifrån alla vårdgivare följer råden.

Vården i livets slutskede är ojämlik och skillnaderna är stora mellan olika kommuner, regioner och landsting. Socialstyrelsen ser framför allt fem områden där vården måste bli bättre.

  1. Smärtlindring. Eftersom många palliativa patienter plågas av smärta i livets slutskede är det viktigt att regelbundet analysera smärtläget och ge lindrande behandling. Trots detta smärtskattas bara i genomsnitt 38 procent av alla palliativa patienter under sin sista vecka i livet, enligt Socialstyrelsen. I vissa län är siffran så låg som 21 procent.
  2. Inflytande. När vården går över till att vara palliativ bör patienter få ett så kallat brytpunktssamtal och en chans att självständigt besluta hur hen vill ha det i slutet av livet. Socialstyrelsens granskning visar att omkring hälften av alla palliativa patienter får ett sådant samtal.
  3. Anhörigstöd. Nästan alla specialiserade palliativa verksamheter erbjuder stöd till närstående. Men bara sex av tio primärvårdsmottagningar. Även här är variationen stor mellan länen.
  4. Handledning. Att arbeta med palliativa patienter kan vara känslomässigt svårt, då kan handledning vara ett sätt att få stöd. I den kommunala hälso- och sjukvården erbjuds var åttonde sjuksköterska handledning varje kvartal. På sjukhusen erbjuds mellan 10 och 50 procent av sjuksköterskorna inom palliativ verksamhet handledning varje kvartal.
  5. Fortbildning. Enligt Socialstyrelsens granskning är verksamheter inom onkologi bäst på att ge fortbildning inom palliativ vård. Bland kommunerna är det fyra av tio sjuksköterskor som får den här typen av fortbildning.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns mycket kvar att utveckla och förbättra hos alla vårdgivare, när det gäller den palliativa vården.

- Det är allvarliga brister, både vad gäller vården som ges till patienterna och den fortbildning och handledning personalen får, säger Christina Broman, projektledare på Socialstyrelsen.