Barnet var inlagt på Akademiska sjukhuset i Uppsala under en och en halv månad förra året. Han kom dit med sin mamma som var orolig för att sonen skulle ha olika medicinska åkommor, bland annat epilepsi. Drygt en månad efter att barnet lagts in började personalen ana att något inte stod rätt till.

Åtalet gäller 30 försök till synnerligen grov misshandel och försök till mord. Enligt beskrivningarna ska mamman ha försökt täppa till luftvägarna på barnet. Pojkens andning blev nedsatt och han fick syrebrist, och därigenom har hon bidragit till att han utsatts för provtagningar och undersökningar som varit smärtsamma. De misstänkta mordförsöken har lett till andningsuppehåll.

Ett systematiskt våld

Misshandeln bedöms som synnerligen grov eftersom barnet utsatts för livsfara. Mamman anses också ha visat särskild hänsynslöshet och råhet genom att utsätta sitt barn för ett så systematiskt våld. Enligt åklagarens stämningsansökan består en del av grymheten i att barnets trygghet och tillit i förhållande till sin mamma har skadats.

Efter en dryg månad på sjukhuset gjorde personalen en orosanmälan till socialtjänsten. Några dagar senare greps mamman. Hon är fortfarande häktad.

Skador på grund av syrebrist

Omkring 30 sjuksköterskor och lika många läkare är kallade som vittnen. Hur kunde den misstänkta misshandeln pågå under så lång tid?

– Att vara kallad som vittne behöver inte betyda att man har sett hur det gått till. Inledningsvis har personalen utgått från att mammans uppgifter om barnets hälsotillstånd har stämt. Sedan iakttog man vissa omständigheter kring mamman och pojken – bland annat att det inte fanns några förklaringar till de symtom pojken hade. Så snart oron var väckt gjorde personalen en orosanmälan till socialtjänsten, säger kammaråklagare Annika Bokefors.

Sjuksköterskorna ska berätta om vad de har iakttagit under den tid mamman och barnet varit på sjukhuset. Flera av läkarna ska vittna om att barnet inte har epilepsi, vilket bland annat bygger på EEG-kurvor som visar brist på syre – inte på epileptisk aktivitet. I förhör har läkare sagt att barnet har utsatts för risk att dö och drabbas av hjärnskador till följd av syrebrist.

Münchhausens syndrom

Det finns uppgifter som pekar på att mamman kan lida av Münchhausens syndrom. Münchhausens syndrom by proxy (genom ombud) innebär att en förälder beskriver symtom och tillstånd hos sitt barn som är påhittade – eller, i svåra fall, orsakade av föräldern själv.

Enligt stämningsansökan finns det journaler om mamman som berättar om ett stort antal akutbesök. Övervägande delen av de skador eller symtom hon har uppgett sig varit drabbad av har personalen inte kunnat se. Eller så har de varit mycket lindriga, i förhållande till vad som sägs ha hänt.

Fredrik Hedén, rättspsykiater på rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm, säger att Münchhausen by proxy – eller patomimi som det numera heter – är mycket ovanligt. Så ovanligt att man inte säkert kan säga om det är en psykos eller en personlighetsstörning.

Ett unikt fall

– Under mina 19 år inom rättspsykiatrin har jag träffat på ett fall – och känner till ytterligare ett. Sedan kan det vara vanligare än man tror. Läkare tror på det patienter berättar och fattar inte misstankar i första taget, och när misstankar väl väckts kan man tänka sig att patienten byter läkare, säger han.

I dag inleds alltså rättegången i Uppsala tingsrätt. 30 rättegångsdagar är inplanerade. Kammaråklagaren har aldrig haft ett liknande ärende.

– Man får nog säga att det här är ett unikt fall, i alla fall väldigt ovanligt. Det känns bra att det blir en prövning i domstol. Att det utreds ordentligt, säger Annika Bokefors.