På nya Karolinska ska samtliga patienter övervakas trådlöst
Ett nytt och bärbart monitoreringssystem utvecklas nu för att sjuksköterskor och läkare snabbt ska kunna upptäcka försämringar hos alla inneliggande patienter. Men det innebär inte att behovet av personal minskar.
Att vitala parametrar som puls, blodtryck, syrgasmättnad, andningsfrekvens och medvetandegrad kontinuerligt övervakas på exempelvis intensivvårdspatienter är i dag en självklarhet.
Men när patienter på vanliga avdelningar ska monitoreras sker det ofta genom att personal med jämna mellanrum själva övervakar patienterna manuellt genom att till exempel mäta pulsen med hjälp av klocka eller blodtrycket med blodtrycksmanschett.
Och det är långt ifrån alla patienter som övervakas på det här sättet, bara de som av en eller annan anledning anses vara medicinskt instabila.
Alla ska övervakas
Det vill man ändra på i samband med att det nybyggda Karolinska sjukhuset i Solna står klart för att ta emot de första patienterna. Tanken är nämligen att samtliga patienter ska monitoreras, oavsett hur sjuka de är.
– Det nya monitoreringssystemet ska ses som en hjälp att hitta inneliggande patienter som är på väg att försämras. Vi vet att om vi gör det i tid kan många liv sparas, onödiga intensivvårdsperioder undvikas och vi tror även att vårdkvalitet och arbetsmiljön kan förbättras, säger David Konrad, överläkare och verksamhetschef på anestesi, operation och intensivvård vid Karolinska universitetssjukhuset.
Utveckling pågår
Exakt hur det nya övervakningssystemet ska fungera är ännu inte klart. Philips har fått ett uppdrag att tillsammans med Karolinska utveckla ett system som inte bara ska vara enkelt för patienten att bära utan också vara trådlöst så att patienten kan röra sig fritt och slipper vara bunden till sängen.
– Man kan exempelvis tänka sig att vitalparametrarna mäts via en liten fingertuta eller någon form av plåster som kan fästas på patientens hud. Tanken är att man ska ha förinställda larmgränser. Om systemet larmar ska det rapporteras direkt till ansvarig sjuksköterska eller läkare, säger David Konrad.
Exakt hur själva monitoreringen ska avläsas av personalen är inte heller klart. På intensivvårdsavdelningar sker övervakningen ofta med hjälp av stora bildskärmar, men David Konrad kan mycket väl tänka sig att informationen i stället skickas till bärbara små läsplattor eller mobiltelefoner.
Personalen räddar liv
– Det är inte systemet i sig som kommer att rädda liv, utan vårdpersonalen. Systemet kommer att ge siffror och mätvärden på vitala funktioner men dessa måste kompletteras med att personalen till exempel undersöker hur patienten ser ut, hur huden känns och om patienten svarar på tilltal, säger David Konrad.
Han berättar att han fått frågor om det nya systemet kommer att leda till ett minskat behov av personal.
– Absolut inte, det här är ett redskap som ska användas för att underlätta för personalen att göra rätt saker i rätt tid och har ingenting med bemanningsbehovet att göra.