Idag har varje person som drabbas av cancer rätt till sin egen, namngivna, kontaktsjuksköterska, som följer och stöttar genom utredning, behandling och rehabilitering.

– Kontaktsjuksköterskor möter patienternas komplexa behov och är nyckelpersoner i det tvärprofessionella teamet. Hon har utbildning i både omvårdnad, medicin och beteendevetenskap, säger Cecilia Olsson, ordförande för Sjuksköterskor i cancervård och lektor vid Karlstads universitet.

Fragmentarisk vård

I dag på världscancerdagen deltar hon i ett seminarium om cancervården i Sverige, tillsammans med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), företrädare för patientorganisationer, de regionala cancercentrumen, andra professioner och forskare.

Olika initiativ har tagits för att minska väntetiderna i cancervården och göra vården mindre fragmentarisk. Men fortfarande är den ojämlik och upplevs som fragmentarisk av patienterna. Varje enhet tar ansvar för sin behandling och däremellan kan patienten känna sig vilsen med symtom, oro och frågor.

Känner att de inte har tid

En enkät som Cancerfonden publicerade förra året visar att 44 procent av kontaktsjuksköterskorna anser att de inte har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter.

Hälften har inte heller ett tydligt skriftligt uppdrag i sin roll som kontaktsjuksköterska och en tredjedel anser sig inte ha fått tillräcklig utbildning för att kunna sköta sitt jobb.

Cecilia Olsson ser helst att kontaktsjuksköterskorna är specialistsjuksköterskor. Rollen ställer höga krav på kompetens vad gäller sjukdomens och behandlingens konsekvenser, både den kirurgiska och onkologiska. Samt att lindra symtom och biverkningar och inte minst stödja psykosociala behov.

Hon tycker att det finns en fara i att se rollen som en koordinator för andra yrkesgrupper.

– Kontaktsjuksköterskorna bedömer själv behoven och har kompetens inom symtomlindring, psykosocialt och existentiellt stöd, förklarar Cecilia Olsson.

Ska vara lätt att nå

Sjuksköterskorna ska hjälpa patienten få en kontinuerlig vård och vara en person som är lätt att nå.

– Vården blir också effektivare eftersom de tidigt fångar upp problem med symtom och biverkningar av behandlingarna. Kontaktsjuksköterskan finns nära patienten och arbetar personcentrerat. Hon kan snabbt engagera andra professioner när det behövs.

Det kan gälla att uppmärksamma smärta, oro eller nutritionssvårigheter. Patienten kanske inte längre kan äta och dricka på grund av illamående av cytostatika eller slemhinnebiverkningar av strålning. Genom att förebygga och lindra kan patienten fortsätta sin behandling och slipper ta uppehåll som kan äventyra effekten.

Inget revirtänkande

– I patientens drömteam finns inget revirtänkande. Vården utgår ifrån just den personens behov, inte vårdens organisation. En jämlik vård är inte att alla får samma, utan att vårdens resurser fördelas efter behov så att de som verkligen har bekymmer får hjälp.

Hon är själv lärare på utbildningen till kontaktsjuksköterska i Karlstad.

– Nu gäller det att satsningen faller väl ut i cancervården, att uppdraget blir tydligt, att sjuksköterskans hela kompetens används, så att fler patientgrupper med kronisk sjukdom i framtiden får tillgång till en kontaktsjuksköterskor som gör vården trygg.