Surrogatarrangemang ska inte tillåtas inom den svenska vården, inte ens om det sker på frivillig basis och utan betalning.  Det framkommer i statliga utedningen om utökade möjligheter till behandling vid ofrivllig barnlöshet som lades fram till justieminster Morgan Johansson i dag.

Det är inte förbjudet att åka utomlands för att få hjälp med surrogatmödraskap, men utredningen slår fast att kommersiella arrangemang bör undvikas, bland annat genom informationssatsningar, rapporterar SVT nyheter.

Tvång kan inte uteslutas

– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor så kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger lagman Eva Wendel Rosberg, som är regerings särskilda utredare i frågan, till SVT nyheter.

I Sverige finns en regel som säger att en kvinna som bär och föder ett barn också blir dess rättsliga mor. Det innebär att hon måste kunna ändra sig och till exempel göra en abort eller välja att behålla barnet när det är fött.

– Är det då de tilltänkta föräldrarnas genetiska barn så är det klart att det kan bli väldigt tragiskt för dem.

Juridik före etik

Förslaget går på tvärs mot vad Statens medicinsk-etiska råd, Smer, slog fast för tre år sedan. Det menade att ett altruistiskt surrogatmoderskap är en etiskt godtagbar metod inom assisterad befruktning, så länge surrogatmamman och de potentiella föräldrarna har en nära relation. Till exempel skulle en syster kunna hjälpa ett barnlöst par utan att några pengar är inblandade.

Att de kommit fram till olika slutsatser säger Eva Wendel Rosberg beror på att hennes utredning haft ett bredare perspektiv och verkligen tittat på de juridiska frågeställningarna som uppstår, inte enbart de medicinsk-etiska principerna som Smer hänvisar till.

Utredningen påpekar att det i dagsläget finns för lite kunskap om de långsiktiga konsekvenserna för de barn som fötts efter ett surrogatarrangemang. Så länge det inte går att säga att det är förenligt med principen om barnens bästa ska man säga nej.

Fler kan få barn

Däremot föreslår utredningen att man ska tillåta provrörsbefruktning med enbart donerade könsceller där alltså både ägg och spermier är donerade, så kallad embryodonation. Det gör det möjlig för fler ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar, både par och ensamstående kvinnor, eftersom det i dag finns ett krav på att minst en av föräldrarna ska ha genetisk koppling till barnet. 

Utredningen föreslår även lagändringar som ska stärka det rättsliga skyddet för personer som genomgått könskorrigerande behandling och som vill bli föräldrar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.