Först ut var Sahlgrenska universitetssjukhusets tre akutmottagningar i ett försöksprojekt. Nu har alla nio akutmottagningarna ungefär 1,5 tjänst var som omsorgskoordinator. Tjänsterna delas ofta av två sjuksköterskor som varvar med vanligt sjuksköterskejobb.

Tar snabb kontakt

Direkt efter läkarbedömningen tar de kontakt med patienten och pratar igenom den äldres behov. Genom att de har upparbetat ett nätverk med stadsdelarna kan de ofta ordna stöd i hemmet samma dag eller dagen efter.

– Vi har ett gott samarbete nu. Biståndsbedömarna har märkt att vi verkligen vill att de äldre ska få det så bra som möjligt och inte bara vill få hem dem snarast möjligt, säger Frida Lundström, omvårdnadskoordinator på Sahlgrenskas akutmottagning.

Sahlgrenskas tre akutmottagningar har ett försprång jämfört med de akuter som startat under förra året.

– Det var en berg- och dalbana i början. Vissa stadsdelar nappade direkt på möjligheten att jobba med oss, med inställningen att det var deras ansvar att snabbt ordna fram hemtjänst. Andra var helt emot det och tyckte att patienterna hade rätt att bli inlagda för att få en vårdplanering.

Hittar rätt patienter

De sköra äldre definieras utifrån en screeningmodell där sjuksköterskan frågar om personen haft nedsatt ork och allmäntillstånd på sistone, slutat ta promenader, känner sig trött och tagen eller har ramlat. De ska behov av medicinsk slutenvård.

För att hinna avgöra det och få fram tillräcklig hjälp hemma, eller en plats på korttidsboende, behöver många få stanna på en så kallad 23-timmarsplats, där de inte skrivs in i slutenvården. De äldre ska inte behöva ligga på en hård brist på akuten utan får en 23-timmarsplats med säng och omsorg på en vårdavdelning.

Bättre i egna hemmet

– Men vår grupp ska vara så pass friska att de klarar sig hemma med till exempel trygghetslarm, hjälp med att handla och lite annan hemhjälp. Det handlar inte om patienter på akuten som är svårt sjuka och väl hemma behöver hemtjänst åtta gånger dagligen, säger Frida Lundström.

På vilket sätt blir det bättre hemma för patienten?

– På sjukhus utsätts den sköra äldre patienten för mer risker. De både ramlar lättare och blir lättare förvirrade här än i sin vanliga hemmiljö. De kan också bli smittade med urinvägs- eller lunginflammationer och få en fördröjd vårdtid.

Frida Lundström är själv stolt och nöjd med sitt och hela gruppen omsorgskoordinatorers arbete.

– Vi har haft flera studiebesök. I morgon kommer Malmö och Lund för att se hur vi jobbar.

Oviss framtid

Annelie Raidla är omsorgskoordinator på Östra sjukhuset. Både hon och Frida Lundström undrar vad som ska hända med rollen framöver.

– Ingen vet ännu hur det ser ut nästa år. Regionen betalar året ut. Frågan är vad som händer sedan. Största vinsten är inte för akuterna utan för avdelningarna.

Malin Liljevall är verksamhetssamordnare mellan akutmottagningen och medicin- och geriatrikavdelningarna på Östra sjukhuset och ansvarig för gruppens nätverk.

– Det finns absolut ingen tvekan om att funktionen både hjälper patienterna och sparar pengar. Det finns inte på världskartan att vi skulle ta bort omsorgskoordinatorerna. Projektet har fallit mycket väl ut, säger hon.

Även Agneta Patriksson, som har övergripande ansvar på Region Västra Götaland, har inte hört någonstans att omsorgskoordinatorernas funktion skulle vara hotad när regionen drar in sin introduktionsfinansiering vid årets slut.

– Omsorgskoordinatorerna ska övergå i ordinarie verksamhet. Det blir ett beslut i vårdöverenskommelsen eller för verksamhetscheferna på akutmottagningarna, säger hon.

Hundratals inläggningar har undvikits

Ända sedan starten har statistik förts månad för månad. Mottagningarna mäter vilka sköra äldre som efter insatsen kunnat vända direkt hem eller sova på en 23-timmarsplats och sedan åka hem eller till korttidsboende.

  • Sahlgrenskas akutmottagning har undvikit inläggning vid 146 tillfällen under 2015.
  • Östra sjukhuset vid 137 tillfällen.
  • Mölndals sjukhus vid 80 tillfällen. De ska nu börja inkludera de ortopediska patienterna.

Men ingen på Region Västra Götaland har sammanställt antalet vårddygn som kunnat undvikas. En tidigare kartläggning har visat att patientgruppen när de skrevs in hade en medelvårdtid på 7 dygn. Det skulle innebära att exempelvis Östra sjukhusets 1,2 tjänst som omsorgskoordinator sparat in 959 sjukhusdygn.

Svårt värdera i pengar

Men än så länge saknas ekonomiska uträkningar från regionens sida hur mycket omsorgskoordinatorerna hittills sparat in i kostnader. Agneta Patriksson lyfter hellre fram hur värdefulla de är för att ge en trygg och säker vård och omsorg för de sköra äldre.

– Hur ska man kunna värdera sådana faktorer? svarar hon med en motfråga.