hyrsjuksköterskor

Så lyckas Örebro klara sig utan hyrsjuksköterskor

Så lyckas Örebro klara sig utan hyrsjuksköterskor
Under de två senaste åren har Region Örebro varit helt oberoende av hyrsjuksköterskor. Det är unikt för Sverige.

Region Örebro har i samråd med Vårdförbundet helt avstått från att ta in hyrsjuksköterskor. Det har lett till mer satsningar på den fasta personalen. Men även mer övertid och stängda vårdplatser.

– Beslutet fattades från början av cheferna i hälso och sjukvården. Vi är glada att vi har hållit fast vid det, dels av ekonomiska skäl, men också för att utvecklingen är svår att stoppa när man väl gett sig in på det spåret, säger Maria Åkesson, HR-direktör i Region Örebro län.

Skenande kostnader

Vårdfokus har i tidigare artiklar berättat att kostnaderna för hyrsjuksköterskor skenar i Sverige. Under 2012 låg de totala utgifterna för samtliga 21 landsting på strax under 200 miljoner kronor. Under förra året gjorde nio landsting/regioner och två sjukhus på egen hand av med 411,8 miljoner kronor på hyrsjuksköterskor.

Men det finns ett landsting som sticker ut. Under perioden 2011-2013 låg kostnaderna i Region Örebro län på enbart 400 000 kronor. Och under de senaste två åren har regionen varit helt oberoende av bemanningsföretag för sjuksköterskor.

Satsar på personalen

Regionen anlitar hyrläkare, vilket mest gett negativa effekter. Det leder ofta till att den fasta personalen säger upp sig och går till bemanningsföretagen som erbjuder högre lön och bättre arbetstider. Regionen ville inte riskera att samma sak skulle hända på sjuksköterskesidan.

Men i början på förra året var läget akut. Ett antal enheter hade flera vakanser, vilket ledde till en ansträngd arbetsmiljö och stängda vårdplatser. Regionen kallade Vårdförbundet till ett samverkansmöte, för att diskutera ett eventuellt intag av hyrsjuksköterskor.

– Vi sa inte nej, men gav ett antal andra förslag som gick ut på att man i stället borde ta hand om den befintliga personalen och göra arbetsplatsen mer attraktiv, säger Sahra Strandberg, ordförande i Vårdförbundet Örebro.

Saknar kompetensen

Argumentationen tog skruv. Den personal som stannade på de utsatta enheterna fick ett lönetillägg och ytterligare villkorsförmåner, vilket redde ut krisen.

Sahra Strandberg är inte motståndare till bemanningsbolag. Ur en villkorsaspekt är de bättre för medlemmarna. Men i ett litet län som Örebro kan bolagen sällan leverera bra vård för pengarna, menar hon. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personal och som har de rätta kompetenserna att hyra ut.

– Det kostar mer än vad det smakar. Som ett yrkesförbund måste vi värna om att vården utförs på ett bra sätt, säger hon.

Att hyrbolagen hållits borta har dessutom gjort det lättare för Vårdförbundet att driva på för bättre villkor. Det finns helt enkelt mer pengar till satsningar. Löneutvecklingen har varit bra i Örebro de senaste tre åren och arbetet med den akademiska specialisttjänstgöringen, AST, har kommit långt.

Fortfarande personalbrist

Men precis som i övriga Sverige är det svårt att hitta personal. Det har lett till mycket övertid och många stängda vårdplatser. Sahra Strandberg berättar att mycket arbete återstår för att få till en bättre lönespridning och hälsosamma arbetstider.

– Jag tycker det är bra att regionen fokuserar på rekryteringen. Det tråkiga är att man ofta låter det gå väldigt långt på de enheter som är dåligt bemannade innan man reagerar och öppnar plånboken. Det hinner bli både en arbetsmiljömässig katastrof och lägre patientsäkerhet innan något händer. Det är något vi försöker ändra på, säger hon.

Någon kris är det ännu inte i den somatiska vården. Däremot har det varit stora bekymmer inom psykiatrin, där hälften av tjänsterna varit vakanta på en del håll. Även chefer sa upp sig på grund av den ansträngda arbetsmiljön. Det slutade med att regionen var tvungen att köpa vård från andra landsting, vilket drev på kostnaderna.

Kortare arbetstid

Efter ett omfattande fackligt arbete har regionen nu skjutit till pengar. Medarbetarna har bland annat fått lägga fram förslag på kortare arbetstid – 34 timmar per vecka – och möjlighet till kompetensutveckling på arbetstid.

– Det är ett lyckat exempel som vi nu kan använda oss av för att den somatiska vården inte ska hamna i samma läge. Man måste helt enkelt satsa sig ur krisen. Många gånger kan bemanningsbolag vara lockande, som en snabb och enkel lösning. Men jag tror att den väg vi har valt här är betydligt bättre på längre sikt, säger Sahra Strandberg. 

Kostnader för hyrsjuksköterskor

Region Jönköpings län
2014: 0,8 mkr
2015: 3,3 mkr
+2,5 mkr (312 procent)

Landstinget Blekinge
2014: 1,4 mkr
2015: 5,5 mkr
+4,1 mkr (293 procent)

Landstinget i Värmland
2014: 6,6 mkr
2015: 16,5 mkr
+9,9 mkr (150 procent)

Region Skåne
2014: 42,9 mkr
2015: 93,8 mkr (jan-nov)
+50,9 mkr (118 procent)

Region Kronoberg
2014: 5,3 mkr
2015: 12,8 mkr
+7,5 mkr (141 procent)

Norrbottens läns landsting
2014: 21,2 mkr
2015: 36,3 mkr
+15,1 mkr (71 procent)

Landstinget i Uppsala län
2014: 21 mkr
2015: 33 mkr
+12 mkr (57 procent)

Landstinget Västmanland
2014: 22,6 mkr
2015: 35,2 mkr
+12,6 mkr (56 procent)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2014: 31,7 mkr
2015: 43,4 mkr
+11,7 mkr (37 procent)

Landstinget Dalarna
2014: 16,7 mkr
2015: 22 mkr
+5,3 mkr (32 procent)

Karolinska Universitetssjukhuset
2014: 156,7 mkr
2015: 110 mkr
-46,7 mkr (-30 procent)

Totalkostnad för de elva regioner/landsting och sjukhus Vårdfokus tittat på
2014: 326,9 mkr
2015: 411,8 mkr
+84,9 mkr (26 procent)

Exklusive Karolinska Universitetssjukhuset
2014: 170,2 mkr
2015: 301,8 mkr
+131,6 mkr (77 procent)

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida