Socialstyrelsen har tagit fram de första nationella riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna berör nära 40 000 patienter och ska ge dem en mer jämlik vård.

För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera de som har hög risk att få sjukdomen, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om en undersökning med magnetröntgen har lett till en misstanke.

– På så sätt kan läkemedel för att bromsa sjukdomens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning, säger Jan Lycke, professor i neurologi och faktaordförande för MS i arbetet med riktlinjerna.

Undersökning varje år

Viktiga delar i riktlinjerna är rekommendationen om återkommande kontroller och undersökning hos en läkare som har betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid Parkinson. För båda sjukdomarna är grunden för god vård att de kontinuerligt följs upp, både sjukdomens utveckling och hur behandlingen fungerat.

För att bättre kunna avgöra vilken Parkinsonbehandling som kan ge störst effekt rekommenderar Socialstyrelsen behandlingskonferenser. Den mest effektiva behandlingen under tidig Parkinson är det dopamininriktade läkemedlet levodopa. Långt fram i sjukdomen kan rörligheten variera mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Vid stora svårigheter finns tre avancerade behandlingar.

Multidisciplinära team

– På behandlingskonferenserna ska personer med kunskap och erfarenhet av olika pumpmetoder och djupelektrodstimulering av hjärnan finnas med, säger Per Odin, professor i neurologi och faktaordförande för Parkinson i arbetet med riktlinjerna.

Ett multidisciplinärt team rekommenderas med läkare, sjuksköterska och minst två andra professioner, som fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeut eller annan specialistläkare.

Ett team kan tillsammans bättre hjälpa patienten att behålla livskvaliteten och förmågan att vara aktiv och delaktig.