Under senare år har hot och våld mot blåljuspersonal ökat kraftigt över hela landet. Så sent som i lördags kväll larmades flera polispatruller ut till Stockholmsförorten Tensta där en ambulans hade utsatts för stenkastning.

Dagen dessförinnan hade inrikesministern Anders Ygeman bjudit in representanter från olika myndigheter och fackförbund till ett rundabordssamtal om det ökade våldet mot blåljuspersonal.

Med på mötet fanns bland andra brandmannen och styrkeledaren Nikola Obradovic och hans chef Attila Jensen. De berättade om hur man genom ett intensivt förebyggande arbete i Rosengård kraftigt lyckats minska antalet bränder och hot- och våldsincidenter mot räddningstjänstens personal.

– Mycket av det vi har gjort skulle säkert göra tillvaron drägligare även för ambulanspersonal som åker på larm i socialt utsatta områden. Men man måste få tid avsatt för det förebyggande arbetet. Inom ambulansen är det rätt så tajt i dag. Förr brukade vi öva tillsammans, men de senaste tio åren har ambulanspersonalen inte haft tid att vara med, säger Nikola Obradovic.

Aldrig säkra

När det var som värst för sju-åtta år sedan kunde brandmännen aldrig känna sig säkra när de körde in i Rosengård. Rätt som det var kunde en slägga eller kullersten fara genom en ruta på brandbilen.

– Det var ett tydligt vi och dom. Spänningarna var mycket stora, säger Nikola Obradovic som arbetar vid brandstationen i Jägersro, alldeles intill stadsdelen Rosengård.

För att göra något radikalt åt situationen beslutade ledningen att schemat för personalen skulle göras om – 20 procent av brandmännens arbetstid skulle hädanefter avsättas till förebyggande arbete.

Inspiration från England

Efter flera studiebesök i England, där man länge och framgångsrikt har arbetat aktivt för att komma till rätta med den här problematiken, startades sedan en rad olika projekt.

  • Ökad rekrytering av informatörer och brandmän med invandrarbakgrund.
  • Dörrknackning för att informera om brandsläckare och andra viktiga åtgärder för att förhindra eller släcka bränder.
  • Så kallade homepartys där en arabisktalande kvinna bjuder in sina vänner till en informationsträff med personal från räddningstjänsten, kommunen och polisen.
  • Sommaraktiviteter där räddningstjänsten tar med sig ungdomar ut till badstranden eller hittar på andra uppskattade aktiviteter.
  • Så kallade när-brandmän vistas ute på skolorna en gång i veckan.

Samrbetar med kidsen

Dessutom skapades projektet Risk, Räddningstjänsten i samarbete med kidsen. Sedan 2010 väljer rektorer och kuratorer varje år ut ett antal killar och tjejer som hamnat på glid i samhället och som erbjuds att delta i Risk. De första åren handlade det om ungdomar från Rosengård, i dag kommer elever från andra utsatta stadsdelar.

Tre av fem måndagar får de tillsamman med räddningstjänstens personal besöka olika brandstationer och delta i brandövningar. De får exempelvis känna på hur det är det är att släcka bränder och agera rökdykare. Dessutom får de träna sin fysik med hjälp av den populära crossfit-metoden, där man använder stenar, träd och andra naturliga redskap i stället för hantlar och träningsmaskiner.

Att delta är frivilligt. Men den som vill vara med måste lova att sköta sig i skolan, inte skolka och inte störa på lektionerna. Den som inte uppför sig åker ur projektet.

– Genom Risk har vi skapat en kontakt med ungdomarna som annars inte hade varit möjlig. När vi numera kommer ut i Rosengård för att släcka en brand känner vi nästan alltid igen någon som varit med i Risk. Vi kramar om varandra, snackar lite och under tiden samlas andra nyfikna ungdomar runtomkring. När de får klart för sig vilka vi är kan vi arbeta i lugn och ro, säger Nikola Obradovic som lett Risk-projektet.

Sedan projektet startade har antalet hot- och våldsincidenter mot brandmän stadigt minskat i Rosengård. Förra året anmäldes inte en enda hotfull händelse.