Vårdfokus har i tidigare artiklar berättat om att kostnaderna för hyrsjuksköterskor ökar lavinartat i Sverige. Men det finns några få undantag.

I början på förra året beslutade ledningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm att bemanningsföretag bara skulle användas i undantagsfall. Orsaken var ett underskott på 561 miljoner kronor från 2013. Nu skulle mer personal anställas, och förmås att stanna kvar på sjukhuset. 

En av få som sänkt kostnaden

Vårdfokus uppföljning visar att sjukhusets beslut har haft effekt. Kostnaderna för hyrsjuksköterskor minskade från 156,7 miljoner under 2014 till 110 miljoner kronor under 2015.

– Varje vecka stämmer vi av läget och vi märker att det går lättare att rekrytera nu. Vi har en stabilisering, vilket är väldigt positivt, säger Anna-Karin Samuelsson, HR-direktör på Karolinska.

Ambitionen i början på året, när man slog i bromsen, var att nästan helt och hållet få bort det här. Fortfarande ligger kostnaderna på 110 miljoner kronor. Varför har ni inte lyckats bättre?

– Jag tycker att vi har lyckats bra. Men i alla våra beslut går patientsäkerheten först. Det handlar om en strategi, att jobba långsiktigt med lösningar som gör att vi på sikt inte ska ha några inhyrningar kvar. Man vänder inte på en femöring, säger Anna-Karin Samuelsson.

Rekryterar på nytt sätt

Hon berättar att sjukhusets rekryteringscentrum har ändrat strategi. Det handlar om mer närvaro i sociala medier, studiebesök på nya Karolinska i Solna, att involvera lokala chefer mer och riktade kampanjer.

Anna-Karin Samuelsson lyfter akuten i Huddinge som ett exempel, där 30 vakanser på en månad reducerades till sju. Men det beror förmodligen främst på att personalen nu erbjuds sex timmar kortare arbetsvecka med bibehållen lön.

– Vi jobbar hela tiden strategiskt med rekrytering. Vi har ett bemanningscentrum där vi kanaliserar alla inhyrningar och där vi har egna sjuksköterskor, även chefssjuksköterskor, som kan rotera inom sjukhuset och backa upp där man behöver extra hjälp, säger hon.

Hyrstoppet slog hårt

Stoppet för hyrsjuksköterskor är både positivt och negativt anser Eva Håkansson, samordnare för Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhus i Solna. Det är bättre för sjukhusets ekonomi och dessutom bra om andelen egen personal ökar. Men på en del håll kan beslutet ha slagit för hårt. I början på hösten rapporterade medier att 20 procent av vårdplatserna på Karolinska var stängda.

– På onkologen slutade en stor del av personalen i början av förra året, och man fick stänga en hel vårdavdelning. På vissa ställen har vi sett att övertiden ökat och att sjuksköterskorna får ansvar för fler patienter. I de lägena är det bättre för oss att få in en kollega som avlastar, säger Eva Håkansson.

Undantag tillåts

Anna-Karin Samuelsson påpekar att beslutet om hyrstopp inte är ristat i sten.

– Verksamhetscheferna är ansvariga för att vi har bra bemanning och en patientsäker vård. Den frågan lyfts på våra veckovisa möten, och så länge jag har varit här har vi aldrig sagt nej till att ta in resurser när det behövs. Det handlar om att ha kontroll, att jobba långsiktigt och metodiskt med bemanningsplanering, säger hon.

Blev en väckarklocka

Västra götalandsregionen befinner sig i en liknande situation. Under 2014 landade notan för hyrsjuksköterskor på över 71 miljoner kronor. Jämfört med året innan var det mer än en fördubbling. Och under första halvåret 2015 var man redan uppe i över 50 miljoner. Då vaknade den politiska ledningen.

Från och med den 1 oktober får sjukhusen endast ta in hyrsjuksköterskor när det krävs för att värna patientsäkerheten och arbetsmiljön – och bara efter godkännande av förvaltningschef.

För Sahlgrenska universitetssjukhuset har beslutet inte haft någon effekt på helårsbasis. Under 2015 kostade hyrsjuksköterskorna 43,4 miljoner, jämfört med 31,7 miljoner kronor 2014.

Svårt att öppna vårdplatser

Men under månaderna sedan stoppet började gälla har en hel del hänt. Fram till sommaren anlitade sjukhuset hyrsjuksköterskor motsvarande 38 heltidstjänster. I början av 2016 var man nere på två.

En farhåga när stoppet infördes var att fler vårdplatser skulle stänga och att arbetsbelastningen för den ordinarie personalen skulle öka.

– Vi har inte kunnat öppna upp de platser som stängdes förra året. Men det har inte varit några nya stängningar på grund av stoppet. Vi ökar bemanningen på vår interna bemanningsservice och det går att få tag i sjuksköterskor. Dessa placeras på de enheter där man har behovet, säger Susanne Blom Persson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska.

Problemen fortsätter

Den minskade efterfrågan på hyrpersonal har lett till att flera sjuksköterskor som tidigare slutat för att börja på bemanningsföretag har kommit tillbaka till sjukhuset.

Den nyrekryteringen täcker dock inte bristen på personal. Vårdförbundets tre huvudskyddsombud på SU har gjort anmälningar till Arbetsmiljöverket om den dåliga arbetsmiljön både på medicinkliniken och på barnkliniken.