Vårdfokus har i flera tidigare artiklar skrivit om hur bristen på biomedicinska analytiker fått arbetsgivarna att börja fundera på om inte tjänsterna kan konverteras så att exempelvis den som har läst medicinsk biologi kan inneha tjänsten.

Utbildningen är lika lång, med det är ingen skyddad yrkestitel och den kan inte ge legitimation. Den som är medicinsk biolog kan dock bli biomedicinsk analytiker efter att ha gått en ettårig påbyggnadsutbildning inom laboratorievetenskap.

Det är en väg att gå, anser Maysae Quttineh som i  en debattartikel i Dagens Medicin vänder sig mot att konvertera biomedicinska analytikertjänster rakt av. Hon påpekar att Socialstyrelsen anser att det ur ett patientssäkerhetsperspektiv ska vara legitimerad personal som sköter laboratoriearbetet och att biomedicinsk analytiker därför sedan 2006 är ett legitimationsyrke.

Därmed inte sagt att alla arbetsmoment som görs på ett laboratorium är av sådan art att en legitimerad måste utföra dem. Som exempel på uppgifter som kanske skulle kunna skötas av ett biträde nämner Maysae Quttineh att packa upp prover och sortera.

Men för att lösa bristsituationen anser hon att betydligt fler åtgärder måste till. Professionen behöver utvecklas och fler måste lockas till utbildningen. Dessutom måste det enligt Maysae Quttineh, skapas tydligare karriärvägar för biomedicinska analytiker och en möjlighet att specialistutbilda sig.