Siffrorna för arbetsrelaterad utmattning lyser röda i årets medarbetarenkät på Sahlgrenska sjukhuset. Den har stigit kraftigt sedan 2013 års enkät, som redan den låg högt över riktvärdet. Sedan dess har svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor fortsatt, samtidigt som vårdproduktionen ökat kraftigt.

Både sjuksköterskor och biomedicinska analytiker ligger högt, på 44 respektive 40 av 100 möjliga. Allra högst ligger barnmorskorna med sitt inrapporterade värde 51. Målet är att hamna så lågt som möjligt och riktlinjen för arbetsplatser är 30 eller under.

"Oroväckande siffror"

– Det är oroväckande siffror. Vi tar självklart det här på allvar och har redan satt igång arbete på avdelningarna där chefer med delaktighet från medarbetarna och stöd från HR jobbar med frågan. Jag kan inte ge ett generellt svar på varför utmattningen ökat. Men den kraftigt ökade vårdproduktionen är en del, säger Lars Rydhede, HR-direktör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Genomlysningen väntas kunna visa vilka problem som lett till ökade utmattningssymtom på de 500 arbetsplatserna, som ingår i Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sjukhuset är Nordens största arbetsplats med 16 000 anställda.

30 procent slitna efter jobbet

  • 30 procent av de anställda uppger att de känner sig slitna efter arbetet.
  • Nästan 20 procent känner sig känslomässigt tomma efter jobbet.

Att barnmorskorna är bland vårdyrkena som har det tuffast och upplever högst arbetstakt tycker Vårdförbundet knappast är överraskande då Sahlgrenskas barnmorskor är de i landet som ansvarar för flest förlossningar per barnmorska och år.

– De har ett arbete ingen annan får utföra och är för få. Men vi kan inte säga att de är hårdast drabbade. Det är lika illa på många avdelningar, som inom neonatalvården, psykiatrin, medicin och kirurgin, säger Elisabeth Flygare, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska.

Fler sjukskrivningar

Övertiden är hög och både de korta och långa sjukskrivningarna ökar, enligt Vårdförbundet.

HR-direktören poängterar att antalet sjuksköterskor inte har minskat, utan det är den ökade "vårdproduktionen" som pressat sjukhusets personal. Ökningen med fyra procent bedöms som mycket stor och beror i hög grad på en befolkningsökning i stor-Göteborg.

– Men vi har samma svårigheter att rekrytera sjuksköterskor som hela landet, speciellt specialistsjuksköterskor. Vi lägger oerhört mycket krut på rekryteringen, säger Lars Rydhede.

Gått back med 120 miljoner

Personalstyrkan lär knappast bli större i år. Tvärtom har sjukhuset gått back cirka 120 miljoner och väntas få ett kraftigt sparbeting. Sjukhusledningen väntar på beslut från regionfullmäktige om hur mycket, men förslaget är att 45 miljoner ska sparas in från nuläge till november i år.

Ökat vårdtryck av en växande befolkning, ökade kostnader för läkemedel och personal ligger bakom underskottet.

– Vi behöver nog bli några färre än vad vi är. Det är inte lätt att få ihop det ökade vårdtrycket, uppgiften att klara vårdgarantin och samtidigt ha en ekonomi i balans. Vi vet inte än hur stora personalneddragningar det blir, men det kommer inte bli fler än 200.

Minskad delaktighet

Den färska medarbetarenkäten visar att personalen har svårt att klara jobbet med hälsan i behåll som läget är redan idag. Förutom symtomen på utmattning är ett avgörande problem att de inte känner sig delaktiga.

– Då handlar det inte om att få information från chefen. Det handlar om att de inte kan påverka hur arbetet ska bedrivas. Vi är för få och arbetar för mycket, och ska ständigt göra mer, säger Elisabeth Flygare.

Hon menar att politiker och sjukhusledningen måste lösa bemanningsproblemet.

– Vi måste kunna ge en riktig vård och samtidigt hinna ta rast, gå på toaletten och kunna reflektera.

Hot och våld har ökat

Vårdförbundet har även lyft upp att hot och våld har ökat för sjukvårdspersonal. På Sahlgrenska har 14 procent av personalen varit utsatt för våld eller hot om våld på jobbet det senaste året, vilket legat konstant sedan förra mätningen.

– Inte minst psykiatrin är drabbad, men inte bara de. Vi har brutit ut pengar ur budgeten för kraftfulla säkerhetsåtgärder. Vi satsar på kameraövervakning, fler ordningsvakter och en trygghetscentral. Vi delar fackens oro över detta och arbetar tillsammans, säger Lars Rydhede.

Några ljusglimtar

Medarbetarenkäten är en tung rapport från golvet. Men Elisabeth Flygare ser ändå några ljusglimtar.

– Jag är glad åt att det sociala klimatet är bra. Man behöver få vara stolt över sin egen enhet, säger hon.

Många tycker att arbetskamraterna ställer upp för en själv, att det är god sammanhållning och stämning.