Liksom för många andra landsting är den ekonomiska situationen besvärlig i Värmland. Förra året slutade med ett underskott på cirka 137 miljoner kronor.

Redan i höstas beslutade därför landstingsledningen om tuffa sparkrav. Målsättningen är att minska kostnaderna med 380 miljoner kronor redan innan slutet av 2016.

Totalt ska personalkostnaderna sänkas med 150 miljoner kronor, vilket motsvarar 300 heltidstjänster. Landstinget har hittills ringat in 221 tjänster, fördelade på olika yrkesgrupper.

Många frågetecken

För Vårdförbundets del handlar det totalt om 67 tjänster, där 36 anses vara naturlig avgång i form av pensioner och indragna vikariat. Resterande 31 tjänster är övertaliga.
I måndags hölls den första förhandlingen, som slutade med att samtliga fackförbund ställde sig oeniga till den föreslagna sparplanen.

– Det är väldigt många frågetecken i dagsläget. Vi har fortfarande inte fått veta vilka befattningar som berörs. Det hela har gjorts bakvänt. Neddragningen av personal sker innan man beslutat hur organisationen ska se ut och vilken verksamhet som ska bedriva, säger Ann-Britt Jonsson, vice avdelningsordförande Vårdförbundet Värmland.

Först kom det en osthyvel där alla verksamheter, oavsett deras ekonomiska resultat, skulle dra ner 2 procent. Sen kom det ytterligare 2 procent i riktade insatser mot de verksamheter som gått med underskott.

"Behövs mer personal"

Det besked Ann-Britt Jonsson har fått från landstinget är att antalet anställda utökats genom åren, utan att produktionen har hängt med. Därmed har en verklig övertalighet uppstått. Men det resonemanget köper hon inte.

– Det har varit svårt att rekrytera tillräckligt med personal. Vi ser att det är mycket övertid, stora flextidssaldon och semestersaldon, samtidigt som landstinget tar in hyrbolag. Det visar ju att det snarare behövs mer personal. Jag tror att situationen skulle vara helt annorlunda om vi hade haft en bra grundbemanningen från början.

Orolig för patientsäkerheten

Ann-Britt Jonsson berättar att den totala sjukskrivningen i dag ligger kring 5 procent och fortsätter stiga. Det är slitigt för många på golvet. Samtidigt oroar hon sig för att det ska bli ännu svårare att ta ut semester när personalen minskas.

– Landstinget har inte rett ut dessa frågor ordentligt innan man kallade till förhandling. De riskanalyser som har gjorts ute i verksamheterna pekar på en försämrad arbetsmiljö, vilket även påverkar patientsäkerheten. Är det verkligen rätt väg att minska bemanningen i det läget? Gör om och gör rätt, säger Ann-Britt Jonsson.

Senaste på måndag måste fackförbundet bestämma sig för om de ska begära centrala förhandlingar.

Vårdfokus har sökt landstingets HR-chef Susanne Forslund samt hälso- och sjukvårdschefen Tobias Kjellberg.