I 20 av de 23 olika cancerformer som kartlagts i studien fanns en ökad familjär risk. Störst är risken vid hudcancer och prostatacancer, men även andra cancerformer som äggstockscancer och leukemi visar ett starkt familjärt samband.

Unik studie

Det är forskare vid Harvard School of Public Health i Boston, som tillsammans med forskare i de nordiska länderna, har kartlagt risken för en tvilling att få cancer om den andra tvillingen drabbats tidigare. Forskarna har följt 200 000 individer i det nordiska tvillingregistret under i snitt 32 år.

– Genom att studera skillnaden i risk mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar, som är jämförbart med att vara syskon, har vi kommit närmare svaret på frågan om ärftlighetens betydelse, säger Hans-Olov Adami, professor emeritus vid Harvard och Karolinska institutet och medförfattare till studien.

Eftersom det är en så stor studie har forskarna kunnat uppskatta risken för betydligt fler olika cancerformer än tidigare, totalt 23 olika slags cancer.

Bedöma risk

För all slags cancer var ärftligheten 33 procent. Men för vissa typer av cancer var risken betydligt större om en tvilling drabbats: malignt melanom 58 procent, prostatacancer 57 procent, äggstockscancer 39 procent.

Vad kan den här studien få för betydelse?

– Den rent praktiska betydelsen är att om vi har en patient, vars syskon drabbats av en viss cancerform och som undrar över den egna risken, så har vi nu de bästa tillgängliga data för att kunna svara på den frågan, säger Hans-Olov Adami.

En ökad risk innebär att både patienten och vården bör vara mer uppmärksam och resultaten av studien kommer säkert återigen att aktualisera frågan om screening när det gäller till exempel prostatacancer.

Komplex fråga

Tvillingstudien svarar alltså på frågan om familjär risk – men Hans-Olov Adami vill inte gärna dra den enkla slutsatsen att 33 procent av all cancer i samhället kan förklaras med ärftlighet.

– Det här med ärftlighet är en komplex fråga. Vi vet att cancer, enkelt uttryckt, har tre olika orsaker: ärftlighet, livsstil/miljö och det som brukar kallas slump eller otur. Det här samverkar på ett oerhört intrikat och komplext sätt som vi ännu vet väldigt lite om.

Är det till och med så att den som har en ärftlighet för cancer i familjen bör tänka extra mycket på sin livsstil?

– Ja, det kan man säga. Finns det en ökad familjär risk bör man i alla fall försöka påverka de saker som man kan göra något åt. Den här studien försvagar inte ett ögonblick kunskapen om att vår livsstil är en mycket viktig del när det gäller utvecklingen av cancer.

Nyckel för cancerforskningen

En annan intressant upptäckt som forskarna gjort är att tvillingar ofta utvecklade olika slags cancer, vilket tyder på att det kan finnas en ärftlig benägenhet för cancer generellt.

– Det här är en unik studie på många sätt, som har varit möjlig att göra tack vare tvillingregistret och andra databaser som vi har i de nordiska länderna. Det här forskningsmaterialet kommer att kunna hjälpa oss att lösa många andra komplexa frågor kring cancer i framtiden, säger Hans-OlovAdami.

Studien Family risk and heritability of cancer among twins in nordic countries publiceras i dag i JAMA (Journal of the American Medical Association).