– Belastningen på kvällarna har minskat. De långa väntetiderna för lågt prioriterade patienter är nästan borta, säger Elisabet Wahlbäck som är förtroendevald på arbetsplatsen.

Liksom flertalet andra akutmottagningar har akuten vid sjukhuset i Gävle genom åren fått allt fler besökare. Många av patienterna kommer med skador och sjukdomar som lika gärna kan skötas i primärvården.

Antalet besök har minskat

Efter att ha besökt Skånes universitetssjukhus beslutade man sig för att införa deras modell med placeringen av jourläkarcentralen nära akuten.

Sedan i november skiljer det bara något hundratal meter mellan akuten och familjeläkarjouren i Gävle. På kvällar och helger sitter alltid en sjuksköterska från primärvården i kassan inne på akuten. Det är primärvårdssjuksköterskans uppgift att göra den första triageringen av patienterna.

Sedan modellen infördes har besöken minskat med hela 15 procent på akuten i Gävle.

Primärvårdssjuksköterskan fattar besluten

Tidigare kunde sjukvårdsrådgivningen 1177 direktboka patienter till familjeläkarjouren. Det gjorde att tiderna snabbt tog slut. Den möjligheten är nu borttagen.

I stället är det primärvårdssjuksköterskan på akuten som beslutar vart varje patient ska ta vägen: in på stora akuten, till en läkare eller sjuksköterska på familjeläkarjouren eller kanske en vårdcentral nästkommande dag.

Så småningom är det tänkt att sjuksköterskorna på akuten själva ska kunna göra samma typ av triagering under dagtid, när familjeläkarjouren är stängd. I dag sitter därför några av de mest erfarna sjuksköterskorna från akuten med i kassan och lär av primärvårdssköterskorna, som har större erfarenhet av att "leta efter det friska" hos patienterna.

Slipper stukade tummar

– Vi försöker att lära oss av varandras jobb. säger Elisabet Wahlbäck som hittills bara sett fördelar med det nya triageringstänket.

Hon får medhåll av verksamhetschefen Simon Nilsson.

– Familjeläkarjouren har inte fått färre patienter, men numera får de rätt patienter. Samtidigt slipper vi på akuten hantera enklare åkommor. Tidigare fick vi ägna rätt mycket tid åt att hantera "stukade tummar".

Bättre arbetsmiljö

Enligt Elisabet Wahlbäck har arbetsmiljön på akuten i Gävle successivt blivit allt bättre under de senaste åren. Inte minst sedan en ny ledning, med delat ledarskap, kom på plats.

För två år sedan var enheten kraftigt underbemannad. Den pressade arbetssituationen i kombination med bristande stöd från en ledning som inte lyssnade gjorde att sjuksköterskor sade upp sig på löpande band.

I dag är så gott som samtliga sjukskötersketjänster tillsatta, även om några fortfarande håller på att skolas in.

– I och med att vi fick nya chefer som är bättre på att lyssna blev det en annan stämning på avdelningen, säger Elisabet Wahlbäck.