Den nya organisationen är unik i världen, och innebär en total förändring av dagens sjukhus. I stället för kliniker bildas sju vårdteman:

  • Barn & Kvinnosjukvård
  • Hjärta-Kärl
  • Neuro
  • Cancer
  • Trauma & Reparativ Medicin
  • Inflammation & Infektion
  • Åldrande

Redan 2004 bestämde Stockholms läns landsting att vården vid nya Karolinska i Solna ska organiseras utifrån teman. Under en presskonferens på onsdagen presenterade sjukhusledningen detaljerna kring den nya modellen, som nu ska sättas i rullning. Till hösten tas de första patienterna emot.

Mer samarbete kring patienten

Tanken med den nya organisationen är att patientens resa genom vården ska stå i centrum och bli mer sammanhållen. Förhoppningen är att samarbetet mellan olika professioner och specialiteter ska förbättras utan klinikgränser.

Varje vårdtema delas in i olika undergrupper som utgår från exempelvis diagnos eller symtom. Den första nivån består av patientområden, som sedan delas in i flöden. För vart och ett av flödena finns en chef med ansvar för en tvärprofessionell grupp som kontinuerligt arbetar med effektivisering och kvalitetsförbättring av vården.

– Utifrån en sjuksköterskas perspektiv kan det handla om att ändra arbetsrutiner, att inhämta och implementera ny kunskap eller att bedriva forskning inom omvårdnad, säger Pia Brasch Wester, som i grunden är sjuksköterska men numera innehar titeln driftsättningsledare.

Tätare band mellan NKS och KI

Just forskningen får en tydligare roll i den nya organisationen. Inom varje patientflödesgrupp kommer det att finnas en representant från Karolinska institutet. Förhoppningen är att nya rön snabbare ska nå ut i det praktiska vårdarbetet.

Ytterligare en stor förändring är att de medicinska temaområdena kommer att servas av fem olika så kallade funktioner. Dessa består bland annat av akutmottagning och radiologi.

Nya roller för sjuksköterskor

Som ett led i förändringen görs hela ledarskapsstrukturen om. Bland annat ersätts chefssjuksköterskor med omvårdnadschefer, som får ett breddat uppdrag. Förutom ekonomi och personal ansvarar de för vårdutveckling och forskning. Dessutom är det tänkt att dessa chefer ska vara mer aktiva i det kliniska arbetet.

– Exakt vad det innebär är en definitionsfråga och beror lite på hur stor personalstyrka man ansvarar för. Deltagande i det kliniska arbetet behöver inte betyda att man är schemalagd på vårdavdelningen, utan kanske att man deltar i ett uppstartsmöte på morgonen, säger Pia Brasch Wester.

Hon berättar att det behövs en del förändringar för att de nya cheferna ska hinna med allt detta.

– Dels måste vi se över det administrativa stödet. Men framför allt behöver personalen fördelas på ett bra sätt så att grupperna blir lagom stora. I dag har vissa chefer ansvar för över 50 personer. Då hinner man inte mycket annat än administration.

Ytterligare ett steg upp i hierarkin finns vårdenhetschefer, som får ett mer övergripande ansvar.

Fler karriärmöjligheter för sjuksköterskor

Alla chefstjänster kommer att utlysas, med start från och med i februari. För sjuksköterskor finns det därmed en stor möjlighet till nya karriärvägar, vilket är tanken med Karolinskas nya modell. Exempelvis är det fullt möjligt att söka till patientflödeschef.

– Det är en ny karriärmöjlighet som jag tycker är väldigt positiv. I den nuvarande organisationen vet man inte riktigt vad man ska göra av de sjuksköterskor som har högre akademiska meriter. Det leder inte sällan till att de söker sig till andra arbetsplatser, säger Eva Håkansson, sjuksköterska och samordnare för Vårdförbundet på Karolinska i Solna.

Samtidigt har Karolinska redan i dag svårt att behålla sjuksköterskor. Men det väcker ingen större oro hos Pia Brasch Wester.

– På sikt tror jag att det nya sjukhuset och den nya verksamhetsmodellen kommer att locka medarbetare. Och jag tror att vi kommer stå så pass stadigt att vi kan flytta in och starta upp det hela så som det är tänkt.

Flera frågetecken kvar

Eftersom nya Karolinska blir högspecialiserat ska en hel del vård flyttas ut till andra delar av länet. Men en rapport från landstingets revisorer visar att utbyggnaden av vård på mindre sjukhus ligger flera år efter den ursprungliga planen. Därtill har kostnaderna överstigit landstingets ekonomiska utrymme för de närmaste åren.

Andreas Ringman Uggla, produktionsdirektör på Karolinska, ser dock inga skäl till oro. Under presskonferensen sa han att de förändringar som sker under 2016 har varit planerade under lång tid och genomförs nu utan några större problem.

– Förberedelserna för det som ska ske under perioden 2017-2019 pågår för fullt och kommer att vara färdigt inom ett halvår. Allt enligt tidsplanen.