Kostnaderna för svensk vård skenar – och det beror inte på resursbrist utan på att resurserna används fel.

Det konstaterar Göran Stiernstedt när han i dag lägger fram utredningen ”Effektiv vård” och presenterar en rad förslag om hur resurserna i vården ska användas på ett bättre sätt. Blir förslagen verklighet är stora förändringar att vänta i svensk sjukvård, framför allt när det gäller omfördelning av resurser från sjukhus till primärvård.

Förhindra brist på sjuksköterskor

Stiernstedt har skarpa förslag när det gäller bristen på sjuksköterskor och läkare. Han vill att regeringen tillsätter ett samverkansorgan med representanter från departement, huvudmän och profession som ska se över utbildningarnas dimensionering och i tid kunna förhindra att brister uppstår.

– Man har under åtskilliga år sett hur bristen på specialistsjuksköterskor har blivit allt större, utan att några åtgärder har vidtagits. Samma sak gäller bristen på allmänläkare. Sjukvården genomgår stora förändringar – det måste utbildningarna också göra, säger han till Vårdfokus.

Utredningen föreslår också att regeringen utreder den framtida sjuksköterskeutbildningens innehåll.

– När det gäller sjuksköterskors grundutbildning hör vi huvudmännen klaga på brist på praktik och att mixen mellan medicin och omvårdnad kan behöva utredas, säger Göran Stiernstedt.

Mer primärvård och samverkan

Sverige är alltför "sjukhustungt" och svensken söker sig i hög grad till sjukhusens akutmottagningar. Nu ska i stället primärvården på riktigt bli första linjens vård.

Primärvården ska bli patientens första kontakt med vården dygnet runt. Remiss krävs för akutbesök på sjukhus. Det kommer att kräva en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård.

Utredningen är också mycket kritisk till hur de multisjuka äldre, med stort behov av vård och omsorg, tas om hand i dag. Vården är fragmentiserad och inte koordinerad. För att avhjälpa det ska landsting och kommuner planera vårdbehovet gemensamt och vårdvalet avskaffas för den gruppen.

Arbetstidsförkortning med oförändrad lön

Utredningen pekar på behovet av nya arbetssätt och förändrad arbetsorganisation i vården och ger ett antal rekommendationer:

  • Vården ska planeras utifrån patientens behov.
  • Arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier måste intensifieras.
  • Innovativa arbetstidslösningar behövs, t ex arbetstidsförkortning med oförändrad lön och arbete på obekväm arbetstid ska belönas.
  • Den genomsnittliga beläggningen på kliniknivå ska planeras så att den ligger på 85-90 procent.

 

Svårt förändra arbetsorganisationen

Göran Stiernstedt vill också att kontinuitet ska vara en värdegrund. Men där kan han bara ge råd.

– Det är viktigt, både inom primärvård och inom sjukhusvård, att du som patient känner igen den personal du träffar. Det gäller hela teamet och alla professioner.

Han säger att det krävs en form av väckelserörelse för att driva på den förändring som behövs.

– Det är stora komplicerade enheter på våra sjukhus men det går att förnya arbetssätt, till exempel att planera för mer teamarbete, om viljan finns. Ytterst är det en fråga om värderingar.

Tog en annan vändning

Utredningen tog en annan vändning än Göran Stiernstedt hade förväntat sig. Han trodde att förslagen om hur sjukvården kan bli mer effektiv skulle vara än mer inriktade mot sjukhusens arbetssätt. Mot innovativa schemalösningar eller digitaliseringens möjligheter till exempel.

– Om det finns något där jag hade velat gå längre med så är det i sjukhusens effektivitetsproblem. Den svenska sjukvården är ineffektiv vid internationell jämförelse och jag hade velat sätta i gång projekt om alternativa arbetsformer. Jag hoppades få loss pengar för det, men det har inte gått, säger han.

Mindre detaljstyrning av vården

I utredningen föreslås att den nationella styrningen av vården förstärks. Landstingen behöver samverka bättre både sinsemellan och med regeringen.

Ett annat förslag är att kraftigt minska detaljstyrningen och förenkla ersättningssystemen. Landstingens styr- och ersättningssystem detaljstyr för mycket och skapar onödig administration, enligt utredaren.