Detta enligt undersökningen ”Den digitala patienten är här – men är vården redo?”, som presenterades i Almedalen i dag. Allmänhetens inställning till distansvård, som var något svalare, presenterades i en liknande undersökning förra året.

David Liljequist är Vårdförbundets representant i arbetet med rapporten. 

– Det är påtagligt att den gamla föreställningen att vårdpersonalen, särskilt äldre, är så skeptisk till it-lösningar i sjukvården, inte stämmer. Mest positiva är sjuksköterskor i den kommunala äldreomsorgen som ser teknikens potential att stärka patienten och att ge dem själva bättre möjligheter för kontakt med primär- och specialistvården, säger han.

Hjälp för kroniskt sjuka

Förutom Vårdförbundet, har även Läkarförbundet och E-hälsomyndigheten ingått i samarbetet med revisionsföretaget PWC, som gjort rapporten. Drygt tusen sjuksköterskor, barnmorskor och läkare har besvarat en enkät. Trots en låg svarsfrekvens, framför allt bland läkarna, bedömer PWC att svaren är relativt representativa för gruppen, med undantag för viss slagsida för it-positiva eftersom enkäten var webbaserad.

Drygt 60 procent av de svarande bedömer att vården av kroniskt sjuka skulle kunna förbättras med digitala vårdmöten på distans. Även där utgår David Liljequist från att det är sjuksköterskorna i hemsjukvården som är mest positiva.

Den skepticism mot vård-it som fortfarande existerar, tror David Liljequist beror på de 1990-talsmässiga system som vården får hålla till godo med, exempelvis vad gäller ständiga inloggningar, långa väntetider och system som inte kommunicerar.

– Man blir sur för att det inte fungerar lika bra som hemma, men det är inte tekniken i sig det är fel på utan hur den tillämpas, det behöver man lära sig både på övergripande nivå och på verksamhetsnivå. Som det är nu ser man inte it-utveckling som verksamhetsutveckling och avsätter därför inte tillräckligt med pengar.

Vill rekommendera appar

En stor andel av vårdpersonalen, 70 procent, kan enligt undersökningen tänka sig att rekommendera appar till sina patienter för uppföljning och behandling. Andelen som gör det i dag är dock mycket liten. Appar skulle kunna användas för till exempel uppföljning av blodsockernivåer, kost, vikt och övervakning av vitalparametrar som blodtryck och hjärtfrekvens, enligt de svarande.

Som det viktigaste motivet för vård på distans anger sjuksköterskor och allmänheten en snabbare tillgång till vård, medan läkarna anger tidsbesparing för patienten som slipper resa. Vårdpersonalens största farhåga är att patientens personliga kontakt med vården försämras när man inte träffas fysiskt. Allmänhetens största farhåga är risken för sämre vårdkvalitet.

Majoriteten av vårdpersonalen instämde helt eller till stor del i påståendet att digitala verktyg kan göra att vården får mer tid över till resurskrävande patienter. Framför allt var det sjuksköterskor som var av den uppfattningen.