– När man stänger vårdplatser på grund av överbeläggningar är det inte för att sängarna inte räcker till, det är för att våra medlemmar inte räcker till, säger Vårdförbundets förhandlingsstrategiska chef Annelie Söderberg inför en stor publik som tränger ihop sig under ett tälttak för att få skydd mot regnet som duggat tätt över Visby i dag.

Vårdförbundet deltar på olika sätt under politikerveckan i Almedalen. Som experter, i paneler, i debatter och på mingel för förbundet fram sin syn på allt från cancervårdens utveckling till e-hälsa och folkhälsa.

Fokus på kompetenskrisen

När förbundet på onsdagen höll sitt eget stora seminarium var temat kompetensbristen i vården - välfärdens viktigaste fråga enligt Lisbeth Löpare Johansson, Vårdstrategisk chef.

Hon ville börja med att spräcka en myt eller i alla fall kommentera ett påstående som hon hört flera gånger på olika seminarier under Almedalsveckan, att Sverige har många sjuksköterskor.

Det stämmer att antalet sjuksköterskor ökat, men inte lika mycket som i andra länder. Jämfört med övriga Norden ligger Sverige sämst till, berättar hon.

Fler brister

Vårdförbundet tog också upp den aktuella bristen på biomedicinska analytiker och den stora frågan om brist på specialistkompetens. Trots att vården blivit mer avancerad och komplicerad har andelen specialistsjuksköterskor minskat.

Här är några siffror som lyftes fram under seminariet:

  • Andelen specialistsjuksköterskor har krympt från 68 procent till 48 procent på 20 år.
  • Sverige har 9 sjuksköterskor på 1 000 invånare. Det kan jämföras med Danmark som har 17 sjuksköterskor på 1 000 invånare.
  • 70 procent av alla beslut i vården fattas på grundval av det arbete som görs av biomedicinska analytiker, en siffra som visar hur betydelsefull den här yrkesgruppen är som jobbar lite i bakgrunden av alla andra i vården.

Ogillar ordet kris

När två politiker kom upp på scenen för att ge sina kommentarer till kompetens- och bemanningsläget i vården ville ingen av dem prata om kris. Anders Henriksson, socialdemokrat och vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, är rädd för själva ordet kris, att krisstämpeln ska skrämma bort unga från vården.

– På vissa ställen är det kris, men framför allt ser jag detta som en fantastisk framtidsbransch, säger han och nämner själv en siffra, att vården måste rekrytera mellan 230 000 och 240 000 medarbetare de kommande åtta åren.

Anna Starbrink, från Liberalerna, är landstingsråd i Stockholm. Hon var tydlig i sin syn på saken.

– Generellt är det ingen brist på sjuksköterskor, det vågar jag säga, säger hon.

Däremot gick hon med på att de saknas specialistsjuksköterskor och hon vill att staten ska ta ett större ansvar för att finansiera betald specialistutbildning.

Till lösningarna

När Vårdförbundet gett sin bild av kompetenskrisen i vården gick diskussionen över till lösningar. Förbundet valde att ge tre områden extra mycket uppmärksamhet:

  • Akademisk specialisttjänstgöring, AST, som ska förse vården med specialister och ge sjuksköterskor möjlighet att utvecklas.
  • En central överenskommelse mellan fack och arbetsgivare som ger personalen rätt till vila och återhämtning, för att fler ska vilja, eller rättare sagt orka, arbeta i vården.
  • Personcentrerad vård. "För att vårdens organisering också hänger ihop med hur människor ska lockas att vilja arbeta i vården", förklarar Lisbeth Löpare.

Sist men inte minst fick tre av Vårdförbundets drygt 114 000 medlemmar avsluta seminariet om vårdens kompetenskris. En av dem, Susanne Lundgren, biomedicinsk analytiker och avdelningschef från Blekinge, tyckte att förslagen på lösningar som fördes fram var bra. Men hon hade en viktig uppmaning till alla aktörer i vården.

- Vi kan inte vänta. Vi måste göra något nu.

Hur ska kompetenskrisen i vården lösas?

Susanne Eriksson
Susanne Eriksson

Susanne Eriksson, sjuksköterska i Heby kommun som studerar till specialistsjuksköterska:

– För mig personligen har en förutsättning för att kunna studera till specialistsjuksköterska varit att jag fått behålla min lön under utbildningstiden. Och det är säkert många andra som också har det så.

Susanne Lundgren
Susanne Lundgren

Susanne Lundgren, biomedicinsk analytiker och avdelningschef från Blekinge:

– Det viktigaste för att vi ska lösa kompetenskrisen är att vi får till tydligare karriärvägar som är kopplade till lönen. Det måste löna sig att utbilda sig.

Ritva Fridell
Ritva Fridell

Ritva Fridell, biomedicinsk analytiker vid Gävle sjukhus:

– Jag tycker att det viktigaste är att personalen som jobbar i verksamheterna får vara med och lösa problem på arbetsplatsen. Då kommer man få de bästa idéerna till hur detta ska lösas.