Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll när det gäller att förebygga och förhindra könsstympning, skriver Socialstyrelsen i sin nya rapport. WHO och flera FN-organ pekar också ut hälso- och sjukvården som en viktig aktör för att globalt förebygga och eliminera kvinnlig könsstympning.

Men då gäller det att kompetensen hos personalen ökar. Mer kunskap om könsstympning är avgörande för det förebyggande arbetet, enligt rapporten.

Många frågor

Kunskapsluckorna i vården handlar om allt ifrån var i världen könsstympning är vanligast till hur kvinnor som fått sina underliv skadade ska undersökas och bemötas.

En hel del svar finns det nya kunskapsmaterialet från Socialstyrelsen, som vänder sig till legitimerad personal som i sitt arbete möter flickor och kvinnor som är, eller riskerar att bli, utsatta för ingreppet.

Okunskap och rädsla

Många i vården känner sig osäkra och tycker det är svårt att prata med patienter om könsstympning.

– Det har visat sig att det finns en rädsla för att det kan uppfattas som diskriminerande att ta upp frågan om könsstympning med patienter. Men om flickan eller kvinnan kommer från en del av världen där könsstympning praktiseras och hon exempelvis har gynekologiska besvär eller besvär relaterade till urinvägarna eller den sexuella hälsan är frågan relevant att lyfta, säger Socialstyrelsens projektledare Malin Ahrne.

Våga ställa frågor

Med ökad medvetenhet och ökad kunskap tror hon att vården når längre i det förebyggande arbetet, framför allt genom att våga ställa frågor.

Inom mödravården kan det handla om att prata med en könsstympad kvinna om att skydda det nyfödda barnet från att bli utsatt. Elevhälsan och ungdomsmottagningarna kan arbeta förebyggande genom att vara lyhörda och prata med flickor från riskländer.

Sedan 1982 finns en lag som förbjuder kvinnlig könsstympning. Det finns inga kända fall där ingreppet har utförts i Sverige, däremot finns några fall där flickor bosatta i Sverige blivit utsatta för könsstympning utomlands.

– Utlandsresor, framför allt till hemlandet eller områden där könsstympning praktiseras, kan i vissa fall utgöra en risksituation, säger Malin Ahrne.

Nya trender

Rapporten berättar bland annat att:

  • Könsstympning är vanligast bland kvinnor i Sverige som är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien och Gambia. Men förekommer också i Mellanöstern, i länder som Jemen och de kurdiska delarna av Irak och Iran och även i Asien och länderna Indonesien och Filippinerna.
  • Flickor som könsstympats kan ha en mängd olika symptom som magsmärtor, ryggsmärtor, smärtsamma menstruationer, psykosomatiska symptom och besvär att kissa.
  • Trenden i dag är att könsstympning allt oftare utförs på yngre barn. Det börjar bli mindre vanligt att hela vaginalöppningen sys ihop och mer vanligt med mindre ingrepp då förhuden runt klitoris och/eller delar av klitoris tas bort.