Intensivvårdssjuksköterskan, barnmorskan och läraren Jean E Stevenson Ågren har nyligen disputerat på en avhandling om hur vitalparametrar dokumenteras i datajournaler.

Eftersom hon är född och uppvuxen i Skottland lade hon fram sin avhandling vid universitetet i Sheffield. Men forskningen har hon utfört vid ehälsoinstitutet på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Intervjuat svensk personal

Hon har granskat 228 sjukhusjournaler för patienter med hjärtstopp samt följt med och intervjuat vårdpersonal ute på golvet för att observera hur vitalparametrar dokumenteras i datajournaler.

Intensivvårdssjuksköterskan, barnmorskan och läraren Jean E Stevenson Ågren, Linnéuniversitetet i Kalmar
Intensivvårdssjuksköterskan, barnmorskan och läraren Jean E Stevenson Ågren är verksam vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Foto: Gun Hjortryd

Många av de intervjuade vittnade om hur krångliga och svårnavigerade datajournalerna kan vara. En av de intervjuade berättade att det krävdes 17 klick för att föra in ett enkelt blodtryck i journalen.

Om datorn stod långt borta hände det att personalen först dokumenterade på post-it-lappar, små skrivblock eller pappershanddukar för att sedan i efterhand föra över dokumentationen i datajournalsystemet.

Vitalparametrar är en färskvara

– Det skapar en risk för att information faller bort och att vitalparametrar, som är en färskvara, matas in för sent, säger Jean E Stevenson Ågren i ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet.

Tidigare forskning visar att antalet patienter som drabbas av hjärtstopp på ett sjukhus kan minskas med 50-60 procent om man mäter och dokumenterar patientens sex vitalparametrar: puls, blodtryck, temperatur, andningsfrekvens, syreupptagning i blodet och medvetandegrad två gånger per dygn.

Regelbundna mätningar och klar dokumentation av patienternas vitalparametrar kan också innebära minskade kostnader för vården. En australiensisk forskningsstudie har enligt Jean E Stevenson Ågren visat att ett sjukhus som mäter patienternas vitalparametrar två gånger per dygn kan minska sina kostnader för patientvård med 18 procent.

Efterlyser nationella riktliner

Det hon själv visat i sin forskning är att rutinerna för vilka vitalparameterar man mätte och hur ofta det skedde varierade mellan olika avdelningar. Därför anser hon att det behövs nationella riktlinjer för hur det ska göras, men också bättre it-system för att dokumentera dem.