Broschyren riktar sig till ideella föreningar och till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar på frivilligbasis. Innehållet är baserat på vad Socialstyrelsen kom fram till i sin utredning för ett drygt år sedan.

I det lättöverskådliga materialet ges exempel på två scenarier när en förälder, som också är sjuksköterska, följer med sitt barn på sommarens fotbollscup för att jobba ideellt som sjukvårdspersonal åt klubben.

Ansvar för journalen

När sjuksköterskan plåstrar om ett lätt skrubbat knä på en spelare, finns normalt inget krav på att föra journal – vem som helst hade kunnat utgöra omplåstringen. Men om sjuksköterskan efter en undersökning bedömer att spelaren är så illa skadad att den behöver åka in akut – då ska journal föras. I det läget anses hen ha använt sin medicinska kunskap och det räknas som vård av patient.

Sjuksköterskan har i det senare fallet ansvar för att göra en journalanteckning som ska sparas i minst tio år. Var den ska förvaras anges inte i broschyren, det kan vara på papper eller elektroniskt, så länge inte obehöriga kommer åt den.

Föreningen har inget ansvar för att föra journal.

Långbänk

Socialstyrelsens utredning om hälso- och sjukvård i ideella föreningar, som kom i april förra året, föregicks av fem års diskussioner fram och tillbaka, sedan Vårdfokus kunnat visa på otydligheter på området.

Frågan var vad som krävs för att sjukvårdspersonal ska kunna arbeta ideellt vid idrottsevenemang, musikfester och liknande som anordnas av ideella föreningar.

Utredningen kom fram till att de flesta ideella föreningar inte kan räknas som vårdgivare, såvida de inte bedriver hälso- och sjukvård yrkesmässigt. Därmed har de i regel inte heller ansvar för journalföring.

På elitnivå och inom till exempel motorsport, kan de dock anses ha ett vårdgivaransvar.