Svenska pojkars födelsevikt har varit stabil under 65 år trots den växande fetmaepidemin och den kända kopplingen mellan fetma och ökad risk för hög födelsevikt.

Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin. De har undersökt utvecklingen av pojkars födelsevikt mellan 1946 och 2011.

Födelsevikten är en indikator på fostrets utveckling och även framtida hälsa. Både hög och låg födelsevikt har visat sig kunna vara riskfaktorer för sjukdom senare i livet. I Europa och Nordamerika har födelsevikten ökat de senaste 40 åren och det har kopplats till den växande fetmaepidemin.

De svenska forskarna har samlat in tillväxtdata och födelsevikt från barnavårdcentralerna i Göteborg med syftet att studera vilken roll barnfetma spelar för en mängd olika sjukdomar i livet.

Födelsevikten för de först födda 400 pojkarna vart femte år under perioden utgör de 14 årskullar som ingår i den så kallade BEST-studien med totalt 5 600 pojkar.

Den genomsnittliga födelsevikten i den totala gruppen var 3 553 gram.

– Vår studie visar att födelsevikten har varit stabil under de senaste 65 åren, med endast små periodiska svängningar. Resultaten tyder på att fetmaepidemin inte är kopplad till en ökning av födelsevikten, säger Jimmy Celind, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Flera andra studier från andra länder har visat att födelsevikten ökar.

– De flesta av dessa spänner över en kortare tid och omfattar bara de sista decennierna.

Ingen studie har visat signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i utvecklingen av medelfödelsevikt. Därför är forskarnas hypotes att trenden ser likadan ut för flickor som pojkar.

Den aktuella studien är ännu inte publicerad men presenteras på den stora fetmakonferensen European Obesity Summit som hålls i Göteborg 1-4 juni.