Ivo har undersökt bakgrunden till felbedömningar i flera allvarliga fall. Det handlar om patienter som efter ett trauma skulle behövt bli immobiliserade inför ambulansfärden i Stockholm.  

Kompetens och riktlinjer

I de tidigare anmälda ärendena kunde Ivo, Inspektionen för vård- och omsorg, se genomgående brister i journalföringen och att det var otydligt vilka undersökningar som låg som grund för besluten att inte immobilisera patienterna. Vad som låg bakom felbedömningarna, om det handlade om bristande kompetens eller bristfälliga riktlinjer, kunde Ivo inte fastställa.

Därför har Ivo gjort en särskild granskning av de tre ambulansvårdgivarna i Stockholms läns landsting: AISAB, Falck ambulans och Samariten ambulans med fokus på kompetens, riktlinjer och dokumentation. Frågorna som Ivo ställt till ambulansföretagen har bland annat handlat om riktlinjerna är tillräckliga för att fungera som stöd till personalen att kunna fatta rätt beslut. Ivo har nu fått in svar på frågor från vårdgivarna och funnit att:

  • De medicinska riktlinjerna ibland är otillräckliga då det handlar om en patient som utsatts för lågenergitrauma.
  • Personalens kompetens ibland är otillräcklig då det handlar om en patient som utsatts för lågenergitrauma.
  • Dokumentationen i ambulansjournalen ofta är bristfällig avseende neurologiskt status och vad som ledde till att personalen tog ställning för eller emot immobilisering.

Ivo poängterar genomgående i sin granskning att det är vårdgivarens skyldighet att ha en egenkontroll av verksamheten, så att riktlinjer, kompetens och dokumentation ger en god och säker vård.

Neurologisk bedömning

Ivo menar att bara för att ambulansen är bemannad med en specialistsjuksköterska innebär det inte per automatik att denna har tillräcklig kompetens att genomföra en neurologisk bedömning och fatta beslut.

Vårdgivarna måste säkerställa att journal förs med noggrannhet där alla uppgifter av betydelse registreras.

Vårdfokus har tidigare rapporterat om ett av fallen som var orsaken till den större granskningen av Ivo. Där saknades neurologstatus och andra anteckningar i journalen om varför sjuksköterskan fattade beslut om att immobilisering inte behövdes.

Patienten hade ramlat och slagit i huvudet. Skadan tolkades som muskulär och därför immobiliserades inte nacken. Senare visade det sig att två halskotor brutits.

Smärta och domningar

Utifrån hur ambulanssjuksköterskan beskrev situationen fann Ivo det rimligt att avstå från immobiliseringen. Men åsikterna går isär om vad som sades på skadeplatsen. Kvinnan själv tyckte att hon beskrev sina symtom på ett sätt som borde lett till att nacken immobiliserades, enligt Ivo: kraftig smärta i nacken, domningar och känselbortfall från öronen ner till nacken.

Vem som hade rätt gick inte att avgöra då dokumentation saknades. Ivo riktade då kritik mot vårdgivaren, som inte tillgodosett att personalen hade tillräcklig kompetens och inte varit tydlig med hur undersökningar ska dokumenteras i journalen.

Diarienummer hos Ivo: 8.5-35921/2015-7 samt 8.2-9590/2015-22