Hon satte fyr på norsk debatt om utbildningen

En norsk litteraturskribent som bytt bana och ska bli sjuksköterska är inte nådig i sin kritik av utbildningen, kurslitteraturen och akademiseringen. Hon tycker omvårdnadsämnet och språket är högtravande på ett tillgjort sätt.

Norska Dagbladets litteraturkritiker Cathrine Krøger har fått stor uppmärksamhet i Norge genom sin vassa kritik av kurslitteraturen på sjuksköterskeprogrammet. I intervjuer och krönikor har hon fört frågan vidare till att gälla hela utbildningens upplägg.

Hon fick själv en chock när hon efter 25 år som litteraturskribent började sjuksköterskeutbildningen, vilket hon beskrivit i artiklar i norska fackförbundstidningen Sygepleien.

Högtravande språk

Cathrine Krøger tycker att delar av kurslitteraturen var omöjlig att förstå, för att den var så tillgjort och högtravande skriven. Yrket och ämnet omvårdnad lockar fortfarande och hon har inga planer på att hoppa av, men tycker att utbildningen i omvårdnad är för kvasi-akademisk.

Hon har fått stort gensvar från andra studenter som vill se en modernisering av utbildningen. I Norge har Cathrine Krøgers kritik varit som att lyfta på locket, för även erfarna sjuksköterskor håller med och menar att de försökt föra fram att utbildningen är för teoretiserande och i många fall luddig, vilket lämnar de nyexaminerade sjuksköterskorna utan tillräcklig kunskap för att klara det kliniska arbetet.

Obligatorisk kurslitteratur

Hennes kritik har speciellt riktats mot förlaget Gyldendals böcker, några av storsäljarna i sjuksköterskeutbildningens kurslitteratur. Det gäller de tre tegelstenarna Grundläggande omvårdnad och Kommunikation i praktiken, som är översatta till svenska och används även i den svenska sjuksköterskeutbildningar.

Hon stör sig på ett tillkrånglat språk som förklarar självklarheter. I den norska tidskriften Prosa recenserar hon Grundläggande omvårdnad som används som baslitteratur.

Absurda citat

Där lyfter hon ut citat från böckerna som för henne framstår som smått absurda, som ”ett bäcken är en anläggning för uppsamling av utsöndringsprodukter från blåsa och tarm, utformat på det viset att den kan användas av sängliggande”.

Hon tror att studenterna blir undrande över meningar som: ”Det är samspelet mellan faktorer i personen och situationen som är avgörande för upplevelsen av och reaktionen på olika situationer”.

Eller lika förvirrade som hon av stycken hon kallar Coelho-inspirerade som ”Vi måste våga låta fenomen som trygghet, kärlek och omsorg vara där utan att komma med definitioner som stänger till. Vi kan varsamt vrida och vända på orden – med hjälp av undringen”.

Bok om kommunikation

Hon går lika hårt åt boken om kommunikation som länge hängt med i både den svenska och norska utbildningen och ofta kallas ”Eide och Eide” i talspråk, eftersom det är vanligt att referera till de två gifta författarna.

Det har blivit en het debatt efter att Cathrine Krøger kallar omvårdnadsämnet kvasi-akademiserat. Omvårdnadsprofessorer och förläggare har trätt fram och både försvarat böckerna och ämnet, men också hållit med om att en modernisering av utbildningen till dagens kliniska krav på sjuksköterskorna behövs.

Cathrine Krøger säger samtidigt att hon inte lägger skulden på läroboksförfattarna, som är omvårdnadsforskare själva. Hon menar att det är hela pressen på sjuksköterskan att vara akademisk som lett till att man komplicerar trivialiteter och använder ”konstiga” facktermer i tron att det blir mer akademiskt.

Läs hela debatten på norska Sykepleiens sajt.