Redan när patienterna ringde sitt första samtal till vårdcentralen kunde de själva ha ställt diagnos utifrån vad de läst på internet om sina symtom. De visste ibland också vilken typ av vård de ville ha och på vilken nivå den skulle ske.

Kristian Kornhag och Ivar Strömdahl, ville veta mer om hur sjuksköterskor på vårdcentraler upplevde de pålästa patienterna, så de intervjuade åtta sjuksköterskor på vårdcentraler i Malmö och skrev en c-uppsats.

Söker på internet

– Vi vet att allmänheten gör sökningar på internet och ofta läser på samma, tillförlitliga websidor som sjuksköterskorna. De vet ibland redan vid första telefonkontakten vilken typ av vård de behöver, och kan till och med se vårdcentralen som ett problem för att få rätt, mer specialiserad vård, säger Kristian Kornhag.

Båda skribenterna har just tagit examen vid Malmö högskola och börjat jobba tillsammans på infektionskliniken på universitetssjukhuset i Malmö. Dessutom har de fått pris för det bästa examensarbetet på sjuksköterskeutbildningen av Malmö sjuksköterskeförening.

Möts mer jämlikt

De pålästa patienterna påverkar rollen som sjuksköterska.

– Sjuksköterskorna ses inte som samma auktoritet längre. När patienten har tillgång till samma information möts man på ett mer jämlikt plan. Men det gör också att sjuksköterskorna kan känna sig rädda för att hamna i kunskapsmässigt underläge.

Uppsatsens resultat visar att den upplevelsen också ses som sporrande.

– Sjuksköterskorna har ett behov av att känna sig uppdaterade kunskapsmässigt för att upprätthålla sin roll som den kompetenta sjuksköterskan. Det blir en drivkraft för att söka mer information.

Sjuksköterskorna upplever att möten och samtal med de pålästa patienterna kan bli mer tidskrävande. Frågor på fördjupad nivå dyker upp, de kan själva vara övertygade om sin diagnos och både målmedvetna och tunnelseende.

Svårt hantera informationen

– Patienterna kunde också ha en bristande förmåga att hantera den information de själva samlat in. Att man läst på om vissa symtom i säkra källor innebär inte alltid att man gör rätt bedömning. Ibland saknar patienten helhetsbilden.

Sjuksköterskorna upplevde att informationen patienterna hämtat in också kunde förstärka deras oro.

– Patienterna tolkade informationen negativt och kunde fastna i det värsta tänkbara scenariet.

Engagerar sig i sin hälsa

Sjuksköterskorna tyckte att det var bra att patienterna läste på och engagerade sig i sin hälsa och livsstil. De nämnde till exempel patienter med diabetes som ett positivt exempel.

Den ökade medvetenheten gjorde också att de pålästa patienterna visste om sina rättigheter och ställde krav på sjukvården. Sjuksköterskorna såg skillnader på patienter från de olika socioekonomiska grupperna. Patienter med högre socioekonomisk status tenderade att ta för sig mer.

– Patienter som kunde tala och argumentera för sin sak kunde också i större utsträckning påverka vilken vård de fick.

Skribenterna vill inte dra för stora slutsatser av uppsatsen på c-nivå, utan tycker att mer forskning behövs inom området. Men en negativ aspekt av att vissa patienter var mycket pålästa var att vården riskerade bli ojämlik.

Vann fint pris

I motiveringen till priset står att arbetet är välskrivet och tydligt från början till slut, lyfter kärnkompetensen informatik och dess inverkan på delaktigheten i vården, samt sjuksköterskornas kunskap och kompetens.

Juryn tycker att studenterna angripit ett aktuellt och intressant problemområde som ligger i tiden.