Det visar Sveriges kommuner och landstings stora journalgranskning. SKL har granskat 52 000 vårdtillfällen från 60 svenska sjukhus. Vårdskadorna har minskat under perioden 2013-2015 jämfört med tidigare beräkningar. På nationell nivå visar resultatet cirka 20 000 färre vårdskador under 2015 än 2013.

Risken att drabbas av en vårdskada är som högst bland de patienter som inte får plats att ligga på avdelningar inom det sjukdomsområde de vårdas för. De utlokaliseras på andra avdelningar som varken har den specifika kompetensen inom området eller det medicinska ansvaret för patienten. Där sker vårdskador vid hela 15 procent av vårdtillfällen, dubbelt så många som för övriga patienter.

Olika allvarliga

Flest vårdskador inträffade första halvåret 2013, då tio procent av patienterna fick en vårdskada. Det vill säga en skada under vårdtillfället som hade gått att undvika. De kan vara olika allvarliga, några läker fort, andra innebär bestående men under livstiden och i värsta fall att patienten avlider.

Under åren 2011 till 2014 fanns en överenskommelse mellan landsting och staten där landstingen fick statliga pengar för att stärka patientsäkerhetsarbetet.

Antalet patienter som avlider eller får bestående men efter vårdskador är avsevärt lägre än vad Socialstyrelsen fann vid en granskning av 2 000 journaler för år 2003-2004.

Men från att nivån låg som lägst i början av 2015 då vårdskadorna var nere på sex procent har de ökat under sista halvan av året och är åter uppåt nio procent.

Oroande tecken

SKL konstaterar att det är ett oroande tecken att vårdrelaterade infektioner och trycksår ökat andra halvan av 2015. Om det beror på att det fokus som funnits på patientsäkerhet under tiden för överenskommelsen nu har minskat eller om det beror på andra faktorer är oklart.

Vanliga vårdskador är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, läkemedelsrelaterade skador, blåsöverfyllnad, trycksår och fallskador. Var femte vårdskada klassas om "andra skador" vilket kan vara förlossningsskador, blodpropp, hudskada eller ytlig kärlskada.

Stor kostnad

Vårdskadorna innebär ett onödigt lidande för patienterna, men också en stor samhällskostnad. Tio procent av alla vårddagar upptas av patienter vars vårdtid förlängts av en vårdskada. Det innebär en årlig extra kostnad för hälso- och sjukvården på drygt sju miljarder kronor.

I studien märks ingen ökning av vårdskadorna under somrarna.