Sjukhusets digitala satsning sker inom projektet "Framtidens Akademiska", en jättelik ny- och ombyggnation som ska vara klar om sex år.

Elize Leto, sjuksköterska inom akutsjukvården, har varit projektledare för förstudien som handlar om flödesstyrning. Det handlar om att få överblick både på enskilda patienter och på sjukhusövergripande flöden.

Elize Leto ssk på akuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala och projektledare för förstudien om flödesstyrning, it i vården
Elize Leto, sjuksköterska och projektledare, ser många positiva effekter för vården med digital och mer visuell flödesstyrning.

– Det är ett redskap för att kapa toppar och dalar och få så jämna flöden som möjligt inom vården. Kan vi få realtidsinformation kan vi sätta in resurser i tid, innan konsekvenserna blir för stora. Lyckas vi med det kan vi få goda spiraler istället för onda.

Komma åt tidstjuvar

Utan att logga in en massa olika system ska inmatad och analyserad data ge information om till exempel när patienterna på akuten börjar bli liggande för länge.  

– Det viktigaste vore att komma åt alla tidstjuvar. Vi kan ägna två timmar åt att ringa runt för hitta en plats för en patient, men kunde vi få den informationen i realtid på en tavla skulle det underlätta jättemycket. Arbetsmiljön skulle förbättras genom färre avbrott och mindre frustration, säger Elize Leto, som intervjuat sina kolleger på sjukhuset inför studien.

Sjukvårdspersonalen har ingått från start i de flesta av de fem projekten för att it-satsningen ska utgå från deras behov i vardagen, inte utvecklarnas, enligt Leif Tüll, konsult och projektledare för hela digitaliseringsprojektet vid Akademiska, kallat IKT.

– Med ny informationsteknik förändras ju även arbetssätt. Därför är det av största vikt att tänka och göra rätt från början, säger han.

Surfplattor för patienterna

Övriga fyra projekt låter som sci-fi eller 1984, men Leif Tüll försäkrar att man haft med jurist, förhållit sig till lagar och regler och haft kontakt med bland annat Socialstyrelsen och Datainspektionen.

Med surfplattor kan patienterna hålla sig uppdaterade om sin egen vård, rehabiliteringsplaner och undersökningar. Via dessa kan patienterna också larma om de är törstiga, behöver gå på toaletten eller få smärtlindring. Beroende på behov styrs ett tyst larm till rätt vårdpersonal som ser hur akut ringningen är.

– Det skapar bättre arbetsmiljö och spar in många steg, visar undersökningar, säger Leif Tüll.

Hitta personal och patienter

RTSL-positionering är ett sätt att via patientarmband, personalens ID-bricka eller chip på föremål, veta var en person kan nås eller ett föremål hittas.

– Personalen uttrycker stor frustration över att inte hitta varandra och med fler enkelrum kommer det att bli ännu värre. Läkare som står på operation ska slippa anrop och man kan se om patienten är färdigopererad och är på uppvaket.

Streckkoder ökar säkerheten

Scannade streckkoder på blodpåsar, läkemedel, implantat och patienter ökar säkerheten och minskar arbetsinsatserna.

– Feldelningen kan minska med 60-70 procent visar studier i USA och England, säger Leif Tüll.

Vid ankomst till sjukhuset anmäler sig patienterna via digitala terminaler och får även vägvisning. Inomhusnavigering sker också via smartphones, för dem som har. Detta minskar risken för att patienterna går fel vilket underlättar för personalen. Finland ligger före i det här och även Centralsjukhuset i Karlstad. Det har ökat effektiviteten och skapat en bättre arbetsmiljö, enligt Leif Tüll.

I höst beslutar sjukhusledningen om projekten. Löser det sig med finansiering planeras pilotprojekt och implementeringsstart redan 2017.