I rättegången där en ung mamma misstänks ha försökt kväva sitt ettåriga barn anser åklagarna att Münchhausen syndrom by proxy kan vara ett motiv. Fastän otänkbart för vänner och familj som berättar om en hängiven förälder som sätter sina barns behov framför sina egna.

– I deras värld är det omöjligt att tänka sig att hon skulle ha skadat sitt barn, sa kammaråklagare Annika Bokefors under fredagens förhandling.

Förhandlingarna om den misstänkta barnmisshandeln, där ett 40-tal läkare, sjuksköterskor och undersköterskor vittnat, har pågått sedan mitten av februari. I dag fortsätter åklagarna med sin slutplädering. Den inleddes i fredags och avslutades då med att de beskrev det beteende som kallas Münchhausen syndrom by proxy, eller barnmisshandel genom förfalskning av symtom.

Åklagarna har hört barn- och ungdomspsykiatern Björn Lundin som expertvittne. För rätten har han berättat att det är vanligt att barnmisshandel genom förfalskning av symtom utförs av föräldrar som av omgivningen ses som hängivna. Men bakom fasaden finns ofta känslor av ångest, ensamhet och övergivenhet.

Vilseledande namn

Till Vårdfokus säger Björn Lundin att Münchhausen syndrom by proxy egentligen är ett vilseledande namn. Det borde heta "barnmisshandel genom förfalskning av symtom". För det är vad det handlar om.

Föräldern kommer med sitt barn till sjukhus efter ett påhittat eller tillfogat symtom som skadar barnet. Det kan göras i ångestdämpande syfte och föräldern kan ses både som förövare och som offer. Internationell forskning visar att det i 95 procent av fallen är mamman som orsakar barnet skada. Offren är ofta små barn och de farligaste tillvägagångssätten är svält, förgiftning eller kvävning.

Manipulerar sin omgivning

Första gången Björn Lundin stötte på ett sådant här fall var 1988. Hur vanlig det är vet han inte, men efter att ha skrivit om Münchhausen syndrom har han blivit kontaktad som expert, av framför allt socialtjänst och sjukvård, omkring tio gånger per år. Dessutom har han själv utrett ytterligare mellan 15 och 20 fall.

– Möten mellan vårdpersonal och patienter eller närstående bygger på förtroende, därför är det så utmanande att möta någon som ljuger om sjukdom. Det vänder upp och ner på hela relationen, säger han.

De som utsätter sitt barn för misshandel genom förfalskning av symtom finner sig dessutom ofta väl tillrätta i sjukhusmiljön och utvecklar goda relationer med sjukvårdspersonalen. Den hängivna föräldern är skicklig på att manipulera sin omgivning.

Litar på folk

Björn Lundin minns ett samtal med en erfaren polis som häpnade när han sa: "I vården litar vi på folk – vi utgår från att de talar sanning." Den utgångspunkten är också en anledning till att det är svårt att svara på frågan om hur vanligt Münchhausen syndrom by proxy är. Men, säger han, det är klokt att tänka på att problemet finns.

Vad ska vårdpersonal vara uppmärksam på?

Föräldrar som återkommande söker vård för symtom på sitt barn är ett kriterium. Björn Lundin säger att det är svårt att generalisera, men att ängsliga föräldrar som går att lugna inte är vad man bör vara mest vaksam på. Snarare på dem som inte är oroliga.

– När det är föräldrar som återkommer med sitt barn och är drivande och pockande och närmast uppmuntrar till olika undersökningar eller behandlingar. De som inte våndas över att se sitt barn bli stucket utan är snarast intresserade, säger han.

Andra varningsklockor är att undersökningar inte ger någon förklaring och att insatta behandlingar inte har förväntad effekt. Då måste sjukvårdspersonalen tänka i en annan riktning, enligt Björn Lundin.

Tillräckligt vanligt

– Majoriteten av mammor som misshandlar sina barn har inte Münchhausen syndrom, men det är tillräckligt vanligt för att man i utredningen ska gå igenom förälderns egen sjukdomshistoria om tecknen finns där. Man ska dessutom alltid utreda eventuella syskon.

Personalen på Akademiska sjukhuset gjorde en orosanmälan efter att den åtalade mamman och hennes barn varit inlagda i över en månad. När en mängd utredningar och undersökningar hade gjorts återstod till slut bara en förklaring: att mamman hade orsakat anfallen som ledde till syrebrist.

Under den här veckan ska åklagarna vara klara med sin slutplädering. I mitten av veckan är det försvarsadvokaternas tur att hålla sin plädering.