Vårdfokus har i en rad granskande artiklar lyft fram olika problem som framkommit då landsting och kommuner anlitat bemanningsföretaget Orange. Nu svarar svenska Orange vd Lars Hezsö på Vårdfokus frågor.

Fakta som hittills framkommit är att det svenska bemanningsföretaget Orange har kollektivavtal för sina åtta anställda, som utgör administrativ personal. Svenska Orange tecknar avtal med landsting och kommuner för att sedan hyra ut östeuropeiska sjuksköterskor. Sjuksköterskorna är anställda i det litauiska företaget Orange Group Baltic som däremot saknar kollektivavtal med Vårdförbundet. Det litauiska företaget har mellan 300 och 400 personer anställda.

110 kronor i timmen

Orange betalar sjuksköterskornas boende och hemresor. Sjuksköterskorna från Orange tjänar netto efter skatt och sociala avgifter 14,05 euro i timmen. Men de första 1 850 timmarna dras 2,35 euro som en återbetalning av en studieskuld till Orange för språkundervisning i svenska. Kvar blir 11,7 euro i timmen, cirka 110 kronor per timme. Något traktamente betalas inte ut.

I anställningsavtalen beskrivs sjuksköterskornas rättighet till arbetslandets minimilön. I Sverige finns inte några minimilöner för sjuksköterskor, vilket förekommer i andra EU-länder.

Orange sjuksköterskor binds i ett tufft tvåårskontrakt. Om de slutar tidigare blir de skyldiga att återbetala 4 000 euro, ungefär 37 000 kronor, en hög summa utifrån att sjuksköterskornas löner i hemlandet kan ligga runt 3 000 kronor i månaden.

Så här svarar Orange vd Lars Hezsö:

Varför är de sjuksköterskor ni hyr ut inte anställda i svenska Orange?

– De är anställda hos Orange. Vi har valt att anställa dem i ett litauiskt bolag. Där har vi verksamheten med rekrytering och vår personalavdelning. Den fria rörligheten i Europa gör det möjligt.

– Vi i Sverige hyr in och hyr ut sjuksköterskorna eftersom vårt systerbolag inte har driftställe i Sverige. Det är inte deras huvudverksamhet, som är de olika ländernas språkskola, där man har språkundervisningen. Det är inget konstigt. Det är en jätteapparat och organisation att attrahera sjuksköterskorna, driva språkskolan och hjälpa dem att söka svensk legitimation. Det tar fem månader innan man är klar för den svenska eller norska marknaden.

Ur fackligt perspektiv vore det lättare om de var anställda i det svenska företaget om de ska hyras ut på svensk arbetsmarknad. Varför är de anställda i det litauiska företaget?

– För att den möjligheten finns inom EU.

Vad är fördelarna?

– De känner trygghet i hemlandets system till att börja med. Om de sedan flyttar hit blir de en del av det svenska systemet, många av våra sjuksköterskor har blivit anställda i landstingen.

Varför skulle en ungersk eller slovakisk sjuksköterska känna sig mer trygg i ett litauiskt företag än i ett svenskt?

– Där kommer EU-perspektivet in. Vi har valt att anställa sjuksköterskorna i det litauiska företaget, vilket är fullt möjligt. Det har vi inte hittat på själva. Vi följer lagstiftning, direktiv och förordningar. Sedan får varje person ta ställning till om de tar en anställning i företaget och arbeta på det viset under de villkoren.

I Sverige bestämmer arbetsmarknadens parter mycket i kollektivavtalen. På det här sättet arbetar ju inte sjuksköterskorna i ett företag som har kollektivavtal. Eller hur?

– Därför hyr vi in personalen till ett svenskt bolag som är medlem i Almega, som medför att vi får kollektivavtal. Då måste vi följa villkor i de kollektivavtal som finns och det gör vi. Då ska vi ha liknande eller bättre villkor än i de svenska kollektivavtalen för våra sjuksköterskor. Vi har fullständig transparens och visar upp det vid revisioner, på lönespecifikationer, försäkringar och utbetalningar. Till dags datum har vi kunnat visa att allt står rätt till och att vi tar hand om våra sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Det hade varit annat om vi inte hade haft en anknytning till den svenska arbetsgivarorganisationen.

– Gör vi något som är fel, så får vi rätta till det. Vi följer alla direktiv och förordningar i EU och alla svenska lagar.

Men sjuksköterskorna skriver bara avtal med litauiska Orange Group Baltic?

– Där har de sitt anställningskontrakt. Jag förmedlar kontakten precis som vilket annat bemanningsföretag som helst i Sverige.

Vad gäller för sjukersättning?

– Detaljmässigt på den frågan måste jag gå tillbaka till de olika myndigheter och lagstiftning som finns. Det kan jag inte svara detaljerat på. Jag får återkomma och hänvisa till de olika myndigheterna i de andra länderna.

Utsända säger att de inte fått sjukersättning. Har du en kommentar till det?

– Jag kan inte kommentera specifika personer. Har vi gjort fel får vi rätta till det.

Betalas tjänstepension in?

– Ja, i sjuksköterskans hemland eller i Litauen. Det är lite olika. Så specifika frågor måste jag gå tillbaka till de myndigheter som har hand om de frågorna och återkomma. Vi följer direktiv och förordningar.

I Sverige finns inga avtalade minimilöner för sjuksköterskor. Hur gör ni för att veta att ni ligger på rätt lönenivå?

– Vi har tittat på statistik från SCB, de specificerar åldersgrupp och i vilket spann en allmänsjuksköterska ligger. Det är den bästa objektiva statistik som vi tittar på.

– De tjänar 14,05 euro i timmen. Inget dras på den nivån förutom det studielån de har. De betalar tillbaka 2,35 euro per arbetstimme under 1 850 timmar. Det är det enda avdraget vi gör. Vi har inga andra avdrag.

Hur gör ni med traktamente?

– Traktamente ingår i den utstationerade personens minimilön. Den är inkluderad i de 14,05. Där följer vi ett EU-domslut. Traktamente betalas inte ut, det ingår i minimilönen.

Då blir ju er lön riktigt dålig, om traktamentet ingår?

– EU-domstolen har skrivit att när en person kommer från ett annat land och arbetar i Sverige så har den samma kostnader som vilken annan arbetare eller tjänsteman som helst. De har ju inte traktamente. Det är likställt. Det är inte Orange regel eller påhitt.

Var betalas inkomstskatten in för sjuksköterskorna?

– Det beror på om det är efter 183 dagar. De första 183 dagarna ska du betala skatten i hemlandet. Sedan i Sverige, det görs i arbetsgivardeklarationen som lämnas in till skatteverket.

Skatteverket har bara fått en inbetalning från Orange Group Baltic. Den var för mars löner i år?

– Då är det enligt de lagar som finns, att vi ska betala in skatt vid det tillfället. Vi har inte fått någon annan återkoppling från Skatteverket. Då förmodar jag att det blir en reglering i slutet av året om vi betalat in för lite eller för mycket. Precis som vilket annat bolag som helst.

Är något aktuellt mellan er och Vårdförbundet just nu?

– Nej, men vi hoppas kunna diskutera öppet att det här är ett nytt sätt på den svenska arbetsmarknaden. Bristen på sjuksköterskor och stängda vårdplatser är en realitet. Vi är öppna för att göra ett avtal där Vårdförbundet känner sig trygga. Vi sysslar med kompetensförsörjning, vi lockar arbetskraft till Sverige. Omkring 30 personer har tagit anställning på olika ställen i Sverige. Gör vi något fel får vi rätta till det. Det måste vara rätt.

Läs alla artiklar i Vårdfokus granskning av Orange här.