Förkylningar, feber, öronvärk och hosta. Även om de flesta av barnens infektioner går över av sig själv kan de orsaka mycket oro för föräldrarna som söker vård och vill få hjälp. Utmaningen för vården ligger i att identifiera de barn som behöver läkemedel och att inte missa dem som behöver omedelbar diagnostik och behandling för att inte bli allvarligt sjuka.

Det säger SBU i en rapport om behandling av luftvägsinfektioner av barn som ges ut i dag.

Vetenskapligt stöd

Av från början flera tusen vetenskapliga artiklar har 72 systematiska översikter bedömts ha hög eller medelhög kvalitet. De ligger nu till grund för kunskapsstödet.

– Det finns ett väldigt stort behov av att veta vilka behandlingar vi har vetenskapligt stöd för och vad som inte hjälper och inte minst att hitta de kunskapsluckor som finns där fler studier behöver göras, säger överläkare Ann Hermansson, som har varit sakkunnig expert i granskningen.

När det gäller infektioner i näsa eller svalg, som vanliga förkylningar och akut övre luftvägsinfektion, visar rapporten att det knappast finns något vetenskapligt stöd för de behandlingar som ofta prövas: allt från antibiotika, kortison och avsvällande antihistamin till zink och C-vitamin.

Antibiotika och honung

Hosta i samband med luftvägsinfektion upphör ofta inom två veckor och, i 90 procent av fallen, inom tre veckor . Pågår hostan längre räknas den som kronisk. Det finns en mängd olika medel mot hosta, konstaterar SBU. Flera studier visar att akut hosta lindras av honung, men det ska inte ges till barn under ett år.

– När det gäller hostmediciner har de som säljs receptfritt ingen större effekt. Men det finns andra starkare mediciner, till exempel bronkvidgande medel som kan ha effekt om det är det som är problemet, säger Ann Hermansson.

Kunskapsluckor och biverkningar

Rapporten handlar även om stödet för att använda antibiotika, typ av antibiotika, behandlingstidens längd och annat vid sådant som bihåleinflammation, halsfluss och akut mellanöroninflammation.

Kartläggningen pekar också ut de kunskapsluckor som finns. Till exempel saknas översikter för behandlingar av halsböld och struplocksinflammation.

– Vi har även tittat på vilka biverkningar olika behandlingar ger. Det är viktigt att väga fördelen med till exempel en antibiotikabehandling mot de nackdelar som kan finnas, säger Ann Hermansson.