Frågan om ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden utreddes på uppdrag av den förra alliansregeringen. Utredningens förslag kritiserades av flera organisationer och myndigheter under remisstiden. Bland annat för att skyddet mot repressalier bara ska gälla för dem som larmar om "allvarliga" missförhållanden.

När den nuvarande regeringen trots det i dag lägger fram en proposition med i huvudsak samma innehåll anser bland andra TCO, i vilket Vårdförbundet ingår, att förslaget är välkommet men otillräckligt.

Ökat skydd för privatanställda

Med lagförslaget är det tänkt att privatanställda ska få skydd om de berättar för en journalist att det pågår allvarliga oegentligheter inom det egna företaget, vilket de inte har haft tidigare.

Nytt är också att anställda inom såväl privata som offentliga verksamheter ska få ett lagstadgat skydd att larma internt, det vill säga kunna gå förbi de närmsta cheferna och gå direkt till ledningen utan att behöva riskera repressalier. Det blir också en utökad rätt att offentliggöra allvarliga missförhållanden, exempelvis på Facebook, i bloggar och andra sociala medier.

– Att privatanställda får skydd när de slår larm är bra. Det problematiska är att skyddet mot repressalier bara gäller vid larm om allvarliga missförhållanden, det räcker alltså inte med att det är ett missförhållande. Risken är att anställda och inhyrda ändå inte kommer att våga slå larm eftersom de kan ha svårt att avgöra hur pass allvarliga missförhållandena är, säger TCO:s chefsjurist Lise Donovan.

Offentliganställda riskerar att tystna

Anställda inom kommuner, landsting eller staten har redan en grundlagsskyddad rätt att vända sig till medier och lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Arbetsgivaren har inte rätt att försöka ta reda på vem som har blåst i visslan.

– Risken är att anställda inom det offentliga kommer att blanda ihop begreppen och tro att de bara kan vända sig till journalister om det handlar om allvarliga missförhållanden, vilket inte är fallet. Men det kan misstolkas och få en hämmande effekt på offentliganställdas grundlagsskyddade rätt att vända sig till medier, vilket vore väldigt olyckligt, säger Lise Donovan.